Jag har fått bakläxa! För er som inte vet om det, så håller jag på att göra iordning i ett uthus för marsvinen. Jag kommer dessutom flytta ut mitt kontor där, så det kommer väl bli "min borg" kan jag tro. Nu kan jag dessutom helt ärligt säga att det är jag  som gör iordning. Maken har förberett en smula genom att isolera, sätta upp gipsskivor och lägga spånskivor som golv. Nu är det mitt jobb att spackla mm. Det trodde jag att jag hade gjort! Jag har spacklat i två omgångar och avslutade stolt arbetet idag med att slipa. Jag bad maken som sakkunnig inspektera det hela, och förväntade mig kanske ett uppmuntrande "det här blir fint". Men icke! Han konstaterade helt torrt att jag behövde spackla betydligt mer, och gjorde en svepande rörelse med armen över de spacklade skarvarna. Jag hade i min stora okunskap trott att det var just glipan mellan gipsskivorna som skulle fyllas igen på ett hyfsat snyggt sätt. Så lite förstod jag! Varje skiva är fasad i kanterna ca 5 cm, så tillsammans med en annan skiva blir det en fördjupning på ca 10 cm... När jag gjorde samma eleganta rörelse över fogarna som maken, kunde jag ju känna att det inte var som en skridskobana... Det var bara att börja om, och spackla på med ett plågsamt överflöd! De som tillverkar gipsskivor och spackel måste vara samma ägare, eller åtminstone i maskopi!

När jag gräver djupt i mitt minne så kan det hända att jag använt mig av samma slags "kännnarmin" när jag inspekterat makens försök till att göra rent spisen, diskbänken eller något annat våldsamt viktigt. Vi har våra specialområden - helt klart. Men nästa gång jag ska spackla så kommer jag naturligtvis att ösa på från början... Nu återstår att sätta upp glasfiberväv på väggarna efter att jag slipat igen. Taket ska skrapas då det är målat med en färg som flagnar väldigt. Det är lågt till tak - tyvärr - så jag kommer nå utan att stå på någon pall... Sedan återstår målningsarbetet. Jag har redan köpt färg till väggarna, och takfärg har vi kvar sedan gammalt. Det är färg till golvet som behöver investeras. När man kommer så långt så är det väldigt roligt! Måla har jag gjort tidigare, så det kommer jag ju inte kunna smita från. Jag ska faktiskt försöka göra allt själv, även väven. Det kan dock hända att maken inte riktigt litar på min förmåga och hjälper mig en smula med just den detaljen ;-).

Gårdagen tillbringade jag och äldste sonen åter igen i "den stora staden". Det är lite ont om IKEA och andra nödvändiga inrättningar på landet. Med i bagaget hem hade vi ett skrivbod och en lådhurts, målafärg, glasfiberväv, vävlim, träolja, notböcker, persienner, MP3-spelare och lite annat krafs. Vi började med att åka in i en poliskontroll. Eller det var egentligen sonen som åkte in i den. Han övningskör nämligen, och vill gärna ta varje tillfälle han får att köra. Vi fick blåsa i alkomätaren, och fick efter det åka vidare. På hemvägen tog vi en omväg för att hämta två andra söner, som tillbringat ett par nätter hos kompisar. Trötta kom vi slutligen hem, och jag hamnade "naturligtvis" i soffan - igen! Jag tror jag måste allarligt försöka undvika denna förädiska möbel kvällstid!! Det slutar nämligen alltid med att jag somnar i den och vaknar många timmar senare. Det är inte bra för orken...

Åter till verkligheten dammiga tillvaro/Kicki