Alla inlägg den 21 november 2007

Av Kicki - 21 november 2007 13:26

Jag har i princip ingen fritid på kvällarna kvar längre, efter att alla sysslor är avklarade. Igår "missade" jag ett möte i kyrkorådet på kvällen då jag inte hann helt enkelt komma dit innan alla åkt hem :-(. Jag tog en liten sväng med min lilla vovve innan jag gick in till marsvinen för att natta dem. Det är ändå skönt att få rensa lite tankar och känslor på hundpromenader. Det blev visserligen inte någon lång sväng, men ibland är det bättre med lite än ingenting alls. Jag har förstått på nära och kära att det är förenat med tur jämställt med lottovinst att få tag på mig på hemtelefonen. Jag ÄR ju visserligen ofta hemma - åtminstonde efter 20 på kvällarna, men kanske just inte inne.


Här sitter jag idag och känner mig lite skyldig. Jag nyttjar nämligen jobbets dator till att skriva lite rader i min egen blogg - som inte alls har med något jobb att göra what so ever! Visserligen är det lunch för mig nu - sen sådan - men det känns ändå lite halvtokigt. Det är ju ingen extra kostnad förknippad med mitt tilltag dock, eftersom min arbetsplats är ständigt uppkopplad mot internet. Men säg inget....


Ute är det ett sorgligt väder! Det är så dimmigt i mina hemtrakter så man måste använda vindrutetorkarna på bilen när man kör! Under en veckas tid hade vi vitt och relativt ljust med hjälp av snö. Nu är det verkligen deprimerande mörkt. Solen lyckas inte tränga igenom det kompakta molntäcket ovan alls, och det känns nästan tungt att andas. Jag åkte dessutom ifrån min väst i hastigheten i morse, så en kollega har förbarmat sig över mig och lånat ut lite värmande komplettering för min frusna kropp. Det är UCHLIGT som man säger här i Östergötland. Ikväll kommer jag vara hemma som tidigast vid 19.30-tiden, och jag har fortfarande en vag förhoppning om att (först och främst) orka rida en sväng också. Taktiken är att inte sätta sig för länge - då blir man sittande! Speciellt om det råkar vara TV-soffan som man placerat sin ädlare kroppsdel i.


Jag börjar verkligen inse hur omöjligt det var för mig tidigare att jobba heltid! Hela projektet nu bygger ju på att ungarna kan klara av en hel del saker själva. Jag tycker dock inte ett dugg synd om dem, utan egentligen tvärt om :-). De får riktigt god träning i att bli självständiga, och vi är nog alla egentligen gladare nu när det är tydligt att vi alla faktiskt måste hjälpas åt. Det går att resonera omkring problem med "att göra" listan (som är oändligt lång...) på ett ganska konstruktivt sätt. Visserligen tycker tonåringarna emellanåt (3 stycken) att det är lite VÄL orättvist att de måste göra "allt" i förhållande till "småttingarna" på 8 och 10 år. Men si sådana argument biter inte på denna elaka morsan! De slapp nämligen också dessa sysslor när DE var 8 - 10 år..! Och jag tror nog egentligen att de också tycker att det är logiskt att de med något högre ålder också kan förväntas ta ett något större ansvar. "De tre" är nästan som trillingar då det bara skiljer 3,5 år på den äldste och den yngste i detta gäng. Den yngre är dessutom ett huvud längre än sin äldste storebror, så han har ju svårt att hävda att han bör få slippa för att han är mindre :-).


Tja, vardagen ter sig nog ganska lik överallt!/Kicki

Presentation


Vad en modershjärta kan vara fyllt av.

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28 29
30
<<< November 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Små hälsningar!


Skapa flashcards