Alla onda ting är tre..! Nu är jag också helt övertygad. Det börjar med att lilla svärmor får magsjuka som hon inte fixar, så hon slutade sina dagar under första veckan här i december. Det fortsätter med att jag i min iver (jag tror i alla fall att det är anledningen!) att få något sånär saker och ting färdiga i tid för en gång skull, tar i för mycket och blir straffad på ett grymt sätt - ryggont! Det var nästan med bävan jag har har gått och "väntat" på den tredje olyckan. Joodå - den kom! Tro inget annat!

Efter att ha varit hos sjukgymnasten i fredags, var jag nästan glad! Det är med största sannolikhet en muskelskada jag har i ryggen, och mot det finns bara träning. Ridning är tydligen något som är väldigt bra träning med de ryggproblem jag har. Så igår kunde jag med mycket gott samvete utnyttja min tid för dressyrtränaren Ulla Wadeborn (suuuupertränare - bara så ni vet!). Men säg den glädje som varar....

Full av nyfunnen energi och framtidstro tog jag mig åter itu med att städa när jag kom hem. När vi så småningom strålade samman i TV-soffan större delen av familjen, kom så den tredje bedrövelsen. Yngste sonen var inte kry. Eftersom det var mannen som skött inomhusarbetet mer än jag denna dag, så var det också han som började misstänka en och annan uggla i mossen. Den lille sonen har klagat över magont i några dagar. Men eftersom han också varit förkyld så har vi inte funderat så mycket över det hela. Men igår visade det sig att han hade över 38 grader i feber DESSUTOM!

Efter lite googlande osv så var amatördiagnosen ställd! Det lutar nog åt blindtarms inflammation trodde maken. Jag sa inte emot honom, men tyckte kanske att ungen var lite för pigg för denna drastiska åkomma. Men, efter ett samtal med sjukvårdsupplysningen så var det ingen annan råd än att sonen och maken fick ge sig iväg vid 22-tiden på kvällen de 7 milen till Linköpings sjukhus. Vid 2 tiden på natten ringde mannen hem och meddelade att de fick bli kvar för observation så skulle man ta ställning vid ronden på morgonen vad som skulle ske.

Vid 9-tiden i morse ringde mannen igen. Då var pyttingen redan opererad! När kirurgen hade kommit strax efter mitt och makens nattliga samtal, så tyckte han inte att det var något att gå och vänta på. "Det enda som kan bli förändrat är att det blir sämre" hade budskapet varit. Och jo - denna blinda lilla tarmusling VAR inflammerad!! Vår lille krake har varit helt slut idag. De få gånger han har varit vaken har varit när han har kräkts pga narkosen. Det är först nu i kväll som han har lyckats få i sig något (vatten och en piggelin...) utan att lika snabbt få upp det igen.

FÖRHOPPNINGSVIS får vår lilla hjälte 8 år komma hem i morgon på julafton. Jag vet - JAG VET!! Det BLIR jul utan att man hunnit med det man tycker man skulle vilja. Men att ha alla ods så totalt emot sig är ju nästan så man börjar tänka magiskt. Det är någon annan som styr...!!!

God jul!/Kicki

 

"bloggspanaren"

24 december 2007 00:13

Hoppas sonen kryar på sig och får komma hem och kan äta en köttbulle eller två :) God jul och ta det lugnt, det hjälper inte att man stressar runt.

http://www.holmkvist.bloggagratis.se

 

Åsa

24 december 2007 13:00

Men nu ska väl eländet vända så det blir roliga saker som händer. Men visst är det konstigt ibland att fler tråkiga saker händer.
Stackars lilla sonen.Hoppas han får komma hem idag.

Hoppas ni i allafall får en trevlig jul.

Kram Åsa

http://klackebo.bloggagratis.se

 

Kicki

25 december 2007 01:24

Lillungen fick komma hem på julafton. Han åt "massor" - minst en halv köttbulle... Men julklapparna var en hit :-). Blåa skuggor under ögonen, men HAN ÄR PÅ BENEN!!

 

Angelika

25 december 2007 11:11

Vad bra att han fick komma hem!
Visst är det konstigt, en "olycka" kommer sällan ensam...
Hoppas att ni hade en trevlig jul, och att helgerna fortsätter på ett bra sätt.

Kram Angelika

http://narnias.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I de mer södra delarna av vårt rike ligger en by med månghundrade år på nacken. Kyrkan är så pass gammal att den faktiskt var katolsk i flera hundra år. Med en tämligen lyckad frenesi försökte välvilliga protestanter att gnugga bort det katolska...

    Visst ser det skumt ut? Welwette till vänster och Wossna till höger. Dotter och mor. Mina träningskompisar      WELWETTE WOSSNA   12/3 Idag blir det en promenad på ca 1 km. 12/3 Denna dag får min gamla trostjänare nog bara s...

  Såhär såg det faktiskt ut 2010 den 28 mars hemma! Fortfarande en hel del snö, och en 5-årig Welwette. Hon är bra mycket vitare nu, två år senare..   Omstart och nystart Det var verkligen inte igår jag tog mig tid att skriva i min blogg. Jag...

  Det är så länge sedan jag laddade upp nya bilder att jag får leta efter "vad som helst" nu ;-). Mina minneskort är dock sprängdfyllda, så jag har en hel massa timmar att se fram emot av redigering osv. Riktigt kul, men övermäktigt för tillfället...

  HÖST :-)!! Eller, kanske inte riktigt så utrycksfull smily... Mörkret smyger sig på i en makalös hastighet! Jag förstår inte riktigt att det faktiskt är exakt samma procedur varje år! Har alltså redan glömt 2010...   Men VILKEN höst det ha...