Jag har gjort det igen! Jag måste nog börja inse att jag faktiskt tycker om att ha häcken full - trots att jag egentligen uppfattar mig själv som ganska lat! Jag städar inte ihjäl mig, skaffar inte "strykarmbåge", har inte frysen full av hembakat osv. Med andra ord är jag nog inte "en riktig kvinna". För att vara helt ärlig så är hushållsarbete mer jämställt med straffarbete... Det är ju märkligt att man trots det ändå väger just hushållsarbete som värdefullt arbete man bör ägna sig åt...

Min tid ägnas åt andra saker. Barnen tar naturligtvis en viss del av tiden, men jag är långt ifrån en curlingmorsa! Jag kan skjutsa - men inte mer! Ska ungarna rida, får de också vanligtvis ta hand om det praktiska runt omkring, om det inte är tidspress och man behöver göra flera saker samtidigt för att inte bli för sen. (Det händer....!) Djuren tar ju naturligtvis också sin beskärda del av tiden. Det finns stunder då jag faktiskt skulle tycka att det vore väldigt bekvämt att bo i en stor och härlig lägenhet mitt i centrala Linköping med gångavstånd till "allt" - UTAN djur! Jobbet tar också en avsevärd del av min tid, men nu är jag ju lite julledig.

Jag har tagit på mig att ordna med det musikaliska. Jag pratar då om svärmors begravning. Vi i familjen (jag och de flesta av ungarna) kommer framföra tre olika musikinslag. Men eftersom vi spelar så vitt skilda instrument, så finns det naturligtvis inget skrivet för just den typ av uppsättning som vi råkar ha. Jag har gjort det förr, suttit vid mitt musikprogram Sibelius och komponerat, men då för keyboard, trumpet och trombon. Inte så värst komplicerat då det i princip blir tvåstämmigt och ackord för piano. Men NU! Ensambeln kommer bestå av trumpet, trombon, sopranblockflöjt, altblockflöjt och fiol! Och det ska helst vara klart tills i morgon... Och jag lovar, jag har inte en timmes utbildning i att komponera... Det blir till att försöka lita på sitt gehör!

Jag vet inte vad det är som driver mig till sådana här saker..! Jag sydde min egen brudklänning, tja, förr sydde jag i princip allt jag skulle ha på mig vid lite speciella tillfällen, jag sitter och knåpar med min hemsida helt själv osv osv. Ni kanske fattar galoppen. Det handlar verkligen INTE om att få dunkar i ryggen av "alla" och höra hur duktig jag är. Det är snarare så att jag inte förstår varför man ska låta andra göra det "när man kan själv" (jovisst...) OM vi nu vill spela ihop, och det inte finns något skrivet till oss - så varför be någon som egentligen kan? Risken är ju dessutom att resultatet skulle bli bättre ;-).

Så här sitter jag nu vid datorn och försöker få sammanhang i linjer och "pluttar". (För er som vet hur ett notpapper ser ut). Det blir till att hoppa över en välbehövlig tidig sänggång i kväll - också.

När jag skulle födas trodde många att mamma väntade tvillingar. Det "ligger i släkten" med tvillingar, och mor var tydligen ENORM. När jag var 12 år bröt jag benent pga en systa i skelettet. Doktorn kunde berätta att sådana kunde betyda att jag kanske egentligen skulle haft en tvilling.... Jag tror på något sätt att jag ÄR tvilling, det är bara det att "vi" bor i samma kropp. På något sätt hamnar jag i situationer HELA TIDEN där det egentligen krävs två personer för att hinna med det jag föresatt mig att göra.

Bäst att sluta blogga idag då kanske/Kicki