Det är drygt en vecka sedan jag bloggade senast.

Visst har jag mycket att göra, och visst kan det ibland kännas som att jag "stjäl" tid från något annat när jag sitter vid datorn. Men ibland blir liksom allt så obetydligt, även en blogg.

Ofattbart..!!

Det är en vecka sedan det hände nu. Närmare bestämt i torsdags förra veckan. Hemma hos mig var det en varm dag med flödande sol. En perfekt dag för att skura marsvinsburar med andra ord. Jag har gjort mobila hagar av kompostgaller till marsvinen att hägna in områden för det att beta på. Jag (eller egentligen min man..!) har helt enkelt sågat itu gallren på mitten och på så sätt fått galler som dels är lätta att trycka ner i marken, och dels inte är så höga så det blir besvärligt att böja sig ner och plocka upp ett marsvin. Där gallren stått tidigare (på norrsidan av huset) var det helt avbetat, och eftersom jag visste att det skulle ta flera timmar att skura marsvinslådor så tog jag tid till att flytta hagarna till ett nytt ställe. Det fick bli i en slänt där det växer mycket högt gräs med väldigt många olika örter. En perfekt marsvinehage med andra ord! Och mycket riktigt så blev mina små trasseltroll helt överlyckliga och började genast att göra tunnlar i gräset.

Det VAR som sagt en mycket solig och varm dag. Jag gick och tittade till dem med jämna mellanrum för att del se så ingen hade rymt, och dels se ifall jag behövde flytta på solskyddet jag hade riggat upp. Det tar lite tid att skura 15 marsvinslådor, så jag fick in lite rutin på att efter några lådor gå och titta på marsvinen. Jag började närma mig slutet, och skulle bara titta till de små grisarna för att sedan gå in och fika. Den syn som mötte mig då går inte att återge! Solskyddet hade blåst omkull, och runt omkring i hagarna låg mina älskade marsvin antingen redan döda eller döende. Sju av dem levde fortfarande men var väldigt medtagna och mer eller mindre bortdomnade. Jag sprang och hämtade kallt vatten och doppade ner dem i, och la dem sedan i skuggan med en handuk om. Det var bara två som överlevde...

Spillran kvar

Två av mina marsvin hade jag inte satt ut i hagarna. Jag brukar nämligen sätta alla hanar i en stor hage och alla honor i en annan. Men så har jag en hane som är en riktig slagskämpe, så han fick sitta tillsammans med sin fru på ett helt annat ställe - helt i skuggan. Det är alltså bara fyra marsvin kvar av min besättning på 30 ljuvliga marsvin... Jag har fortfarande svårt att riktigt förstå att det har hänt. Och det värsta är att det är mitt slarv som orsakade deras död! Stackars små liv! Jag hoppas innerligt att de domnade bort innan de hann och lida!!! De två som klarade sig är två honor som egentligen också sitter med hanar. Deras kavaljerer klarade sig inte, men dessa två var starkare.

SOLEN DÖDAR!!

Jag tror nog de flesta som håller på med marsvin vet att de lätt drabbas av värmeslag - det visste jag också! Men jag skulle verkligen vilja stryka under att de är EXTREMT känsliga för solen!! En varm bil är också rena dödsfällan. Det hade gått max en timme sedan jag tittade till dem tills dess att de var helt utslagna. Det kommer ta tid att komma igen......

Från en stor idiot!/Kicki