Första bocken i "att göra" är ifylld. Nämligen att städa marsvinsburar. De små hårgrisarna har fått vara ute och beta så länge. De två nya har inte riktigt förstått vitsen med att sitta i allt grönt, och unnar sig knappt att äta heller. De har aldrig vart ute på "grönbete", så vem kan klandra dem? Men mina "gamlingar" blir lika lyckliga varje gång de får komma ut. Min vackra fina Poppys Goldie är högdräktig och ska förmodligen ha vilken dag som helst nu! Och jag är både vansinnigt nervös och otroligt glad... Det FÅR bara inte gå åt pipsvängen med den här kullen. Det känns lite som en "ödeskull" faktiskt.

Om inte vädret fullständigt får spader, så kommer jag ta hem hästarna i nästa helg. Det kommer faktiskt att bli väldigt skönt att ha dem på hemmaplan igen, och det kommer definitivt innebära att det blir mer ordning på ridningen! Jag har inte längre dåligt samvete för att jag inte hinner allt. Det är ju "i slutet av dagen" trots allt bara jag själv som sätter ribban. Jag har mina älskade hästar, marsvin, hund för min egen skull. Men som vanligt så ser jag fram emot hösten. Jag tror nog att det är "min" årstid. Jag gillar känslan av avslut och skörd. Dessutom så varvar jag ner betydligt lättare på hösten än på våren. Det som inte hanns med denna sommar får liksom ligga tills nästa...

Svampsäsongen närmar sig :-)/Kicki