Alla inlägg under november 2008

Av Kicki - 30 november 2008 20:17

Det var så länge sedan jag loggade in nu så jag nästan glömt mitt lösen... ;-)!

Första advent idag - inte klokt vad tiden går i rasande hastighet! Men sanning att säga så är denna december den första på många år som jag verklgien ser fram emot jul. Det måste betyda att jag mår ganska bra faktiskt. Visserligen har vi det precis lika stökigt med en hel drös av projekt som "ska göras" - helst innan jul. Men detta år bryr jag mig inte om ifall det fortfarande inte är klart till jul. Jag tänker inte gå och ha dåligt samvete för att vi inte gör mer än vad vi faktiskt orkar med, utan bara njuta av att familjen fortfarande är tillsammans, och att vi faktiskt trivs vansinnigt bra med varandra :-)! Der vore ju kul om vår trappa till övervåningen blev färdigmålad, nu är bara halva trappan vit... Det vore ju kul om alla dörrar blev helt färdigmålade, nu återstår sista strykningen. Det vore ju kul om vi orkade att torka överallt i hela köket (har bla en järnspis samt vedeldad bakungn - sådant har en magisk dragningskraft på damm!!) Det vore kul om vi hann med att plocka igenom alla miljoner prylar som ligger i köket samt sortera bland våra två miljoner papper, och i princip få bort ALLT! Det vore ju kul om vi tyckte oss hinna med att såpskura våra härliga trägolv i huset. Osv osv osv osv.... Men vet ni vad? DET BLIR JUL ÄNDÅ - även om vi inte hinner!!


Duktig bebis!

Jag är så stollt över Wossnas treåriga dotter så jag får kämpa för att inte spricka! Vi har inget bra ställe här hemma att stå och longera en unghäst på, så det har jag helt enkelt struntat i. Jag har i stället gjort så att hon har fått följa med ut på promenader med lite successiv introduktion till det som komma skall.

Först var det träns som hon fick tugga lite på och vänja sig vid - och det började vi med i sensomras. Sedan var det sadeln som skulle på, men stigbyglarna hängades och slängandes längs med hennes sidor. Sedan tog jag hjälp av näst äldste sonen. Han är smal, väger ca 55 kg, är 16 år och har ridit sedan han var 4, säker i sadeln som få, ca 170 cm lång, mycket mjuk och fin både i sättet och mot djur osv osv (mina ungar är ju bara bäst som ni kanske förstår..). Först fick sonen finna sig i att följa med ut i skogen hängandes över sadeln, och flera gånger på vår tämligen korta promenad hoppa av och hoppa upp igen. Sedan har sonen fått sätta sig i en lite hukande ställning, för att till sist sätta sig tillrätta så som det ansår en ryttare.

Igår var den 1,5 år yngre sonens flickvän här och de tu bestämde sig för att rida ut i skogen på Wossna och vår C-ponny Tips. Jag sa först lite skämtsamt till den lite äldre sonen att, "du kan väl hänga med på Welwette!". Sagt och gjort, han följde med!! Jag kunde inte följa med då jag skulle på julbord med jobbet, så det skulle bli hennes första gång med ryttare utan att någon ledde henne också. Vi har dock alltid jobbat med henne utan andra hästar i närheten, så jag misstänkte att hon skulle tycka det var ganska trevligt att få följa med sin mor och sin flockledare (Tips) i skogen. Men gissa hur många kilo fjärilar som fanns i moderns mage när jag åkte iväg... Vår lilla treåring hade skött sig exemplariskt! Hon hade inte varit ett dugg orolig, och hade förstått från början vad som var på gång. Sonen kunde utan större problem styra henne, och hon stannade utan prut när han gjorde halt. De valde att skritta hela rundan, men ibland tyckte Welwette att hon kom på lite efterkälken, och travade ikapp. Hon brydde sig inte ett dugg om att hon hade en ryttare på ryggen, utan betedde sig som om detta var det mest naturliga i hela världen.


Fortsättning på ett vinnande koncept.

Idag åkte jag iväg till ridskolan med Welwette och den något yngre sonen och hans flickvän. Med i transporten var också Tips. Welwette har varit där flera gånger, men det är ju så pass mycket att titta på, och så många hästkompisar att prata med, så Welwette var ganska långt ifrån den filbunke hon var dagen innan i skogen. Sonen gick några varv med henne i padocken och flickvännen red omkring obekymrat på Tips. Tillslut så hoppade min unge upp i sadeln på Welwette, och han red iväg längs med spåret. Denne son är "något" större trots att han egentligen är yngre. Fortfarande smal som en lyktstolpe, men kraftigare bygd och drygt 10 cm längre och lika många kilon tyngre. Welwette "knäade" lite när han hoppade upp, men hittade snart balansen på sig själv och bar honom sedan fullständigt obehindrat. Hon lyssnade lydigt på förhållningar och igångsättningar, och sonen försökte sig på att trava på slutet vilket gick alldeles lysande! Hon såg ganska till freds ut, men funderade lite ibland på om det verkligen var meningen att man skulle gå runt-runt på ett fyrkantspår tillsynes utan att komma någon stans ;-)...


Nöjd!

Gissa om vi var nöja när vi kom hem! Sonen var full av superlativ om vår lilla bebis duktighet, och jag måste nog säga att jag var inte sämre.. Har man ett arabiskt fullblod med sig, så finns nästan inga bekymmer! Till och med att lasta gick tämligen fort idag. Hon marcherar fortfarande inte rakt på, men hon funderade inte alls så länge idag när hon stod där på baklemmen till transporten, innan hon gick in. När hon väl går in så är hon så otroligt väl medveten om vad hon har gjort! Inte en skugga av tveksamhet eller oro då inte! Det gäller liksom bara att få henne att inse att vi inge kommer ge oss, och att det är bättre att gå på genast än att fundera några minuter först. Men jag vet att det kommer och är inte ett dugg orolig för det! Förmodligen kommer jag kunna lasta henne helt själv i sommar!!


Otroligt stollt mor, och otroligt stollt uppfödare!!!/Kicki


(på bilden stormar den något yngre sonen fram på Wossna i somras på Sportcupen - han kom 5:a i speed på henne!)

ANNONS
Av Kicki - 7 november 2008 19:42

Efter att ha blivit en av alla som är med i Facebook, och letar gamla vänner, så måste jag ju delge er detta!!

Om inte detta får era ögon att bli lite fuktigare så vet jag inte vad som krävs. Glädjen går hur som haver inte att ta miste på.


Kram på er!/Kicki



ANNONS
Av Kicki - 6 november 2008 15:28

TRE SMÅ LJUVLIGA BEBISAR!!

Igår fick min snövita Poppys Fairytale tre små underbara killar. Alla är i golden/white och mår bra. Mor tar så väl hand om sina små, vilket känns väldigt skönt eftersom det är hennes första kull. Jag är GLAD!/Kicki

Av Kicki - 1 november 2008 01:08

När det ligger flera centimeters snö i trädgården så kan det behövas något att värma sig med! Här kommer ett litet bidrag från mig ;-). Jag har visserligen blivit ganska inspirerad efter att tittat på Narnias blogg (se listan här bredvid), men hittade något jag tyckte var ännu bättre. En liten tös med stor röst - håll utkik efter henne framöver!!


Kicki - som funderar på att lägga av att sjunga efter detta.... ;-)

Presentation


Vad en modershjärta kan vara fyllt av.

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2008 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Små hälsningar!

Följ bloggen

Följ GRABBMORSAN med Blogkeen
Följ GRABBMORSAN med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se