Underbar film om fina arabhingstar. Musiken är kanske nååågot påträngande.. Skruva ner volymen och NJUT av bilderna!

Här rullar timmarna iväg må jag säga...

Andra advent kom, och sprang med vansinnig fart bort igen. Huset är fullständigt upp och ner nu sedan maken har fått för sig att han ska hinna slutföra ca 10 års "ständiga renoveringar" på i princip två veckor... Jag är ju inte hemma så mycket numera då jag jobbar långa dagar - så mig stör det inte så värst mycket ;-)...

Lördagen tillbringades mestadels i Linköping.

Det var i princip oplanerat, men visst "strul" gjorde att jag tyckte att det blev den enklaste lösningen. Tredje grabben börjar nämligen på gymnasiet i höst, och det var öppet hus på en av de skolor som han är intresserad av. Det blev ju naturligtvis en tur till det Stora Köpcentrat i staden också - och sådant tar som bekant viss tid i anspråk...! Jag har aldrig egentligen varit särksilt förtjust i att gå timtals och "fönstershoppa", utan brukar ledsna ganska fort och få ont i både fötter och rygg. Hittar jag inget under den första halvtimmen så blir det tråkigt...

Söndagen - vilket var igår var det lite mer action i!

Jag masade mig upp vid 9-tiden på morgonen då jag först trodde att jag skulle jobba som familjetaxi på förmiddagen, vilket visade sig vara fel. Vi måste nog jobba lite på kommunikationen i vår familj känns det som... Jag ställde mig vid strykbrädan istället, och gjorde en seriös ansträngning att ta itu med mina egna kläder. Att stryka hör liksom inte till det jag prioriterar högst om man så säger, så det blir ju en del när man väl gör en djupdykning. Efter ett par timmar så var högen något mer hanterbar. Då lagade jag lite mat till mig och min hungriga familj, och nya krafter infann sig. Jag drabbas dock ALLTID av svår paltkoma vid intag av föda sedan flera år tillbaka, så att göra något över huvud taget direkt efter maten är liksom inte ens att tänka på!

Kaffe sätter dock stopp på det totala förfallet...

En styrkande tår intagandes i horisentalt läge i en noga utvald TV-soffa är dock medicin som "biter" en smula på matthetskänslan. Jag repade ett vissa krafter och lyckades till och med byta om till ridkläder utan att svimma. Gårdagen var en dag i ett grått töcken av mulet väder, och då jag inte kom ut till hästarna förrän vid 15-tiden, så hann det bli nästan mörkt innan jag satt i en sadel på väg ut i skogen. Jag var inte ensam dock, utan hade min 15-årige son med mig, vilket alltid är mycket trevligt för en mor :-)! Jag satt på Wossna och sonen satt på Welwette. Det var den yngre av de ädla springarna som var coolast om man så säger... Wossna såg spöken och vildjur lite varstans på den skumma vägen, men hennes 3-åriga dotter gick med sänkt huvud och vilade på stegen utan att ta notis om sin trippande mor. Jag hade i ett svagt ögonblick utlovad den första galoppen med Welwette, men med tanke på att det fullblodet jag satt på ingalunda var det trygga stöd som man säger att unga hästar behöver, samt att vi knappt såg vägen framför oss på grund av mörker, så blev det "bara" trav i stället. Men vi var faktiskt ganska nöjda med det också :-)!! Vår Welwette är SÅÅÅ duktig!

Julstämning med stämsång.

Kvällen avslutades i Kisa kyrka med en julkonsert med ortens gospelkör. Det var flerstämmigt och fullsatt, och emellanåt lät det riktigt bra! Som musikutövare själv är man ganska kräsen, men jag HAR faktiskt förmåga till att njuta av glada amatörer också.

En ganska fullspeckad helg förvisso - men rolig!/Kicki