Kabbelekorna lyser som små solar i dikeskanterna! Och på ängar lyser HAV av maskrosor. Det är verkligen en förändringens tid just nu när naturen bjuder på nya scener varje dag. Till och med asparna har börjat rodna så smått.

Själv njuter jag i fulla drag nu faktiskt. Jag lyckas allt oftare att ta mig en tur på hästryggen, och har nästan alltid med mig någon av sönerna - så båda arabflickorna får röra på påkarna. Det går nästan inte att känna sig tung i sinnet efter en lite längre tur i skogen. Igår var det jag och David som gav oss ut. Det blev möte med både årsgammal älg och en rödburrig räv innan vi var hemma igen. Ska jag vara helt ärlig var jag lite tacksam över att skogsritten inte innehåll närkontakt med vildsvin också... Men, arabflickorna bara nyfiket noterar att vi "helt plötsligt" har lite sällskap för en kort stund av skogens invånare - så ett stort och bulligt vildsvin kanske också går bra... Det är bara det att just dessa raggiga djur har en otrevlig egenskap att dyka upp "från ingen stans" i ett dundrande tempo för att likt gastar försvinna lika snabbt igen. Älgar brukar åtm vara lite nyfikna och stanna till och kika först innan de glider iväg med sina stora kliv.

Det är på landet man ska bo...!!/Kicki