Och så har dagarna snubblat förbi igen, utan någon som helst hänsyn till ifall jag hänger med eller inte! Att kunna prioritera är en gudasänd gåva anser några, andra ser det som en nödvändighet för att få livet att gå ihop. Själv håller jag fortfarande på att försöka tränga in i ordets egentliga betydelse. Prioritera - för vem, och i vilket syfte? Jo, jag vet - man kan bli knäpp för mindre djupa tankar. Men det flyger liksom på mig med jämna mellanrum - alla dessa dagar som är livet; vad ska man fylla dem med..?

Söndagen fylldes dock av ett glänsande exempel på just prioriteringsförmåga! Dagen till ära så skulle ju familjens far hyllas, och om Sveriges Handel hade fått bestämma så göres detta lämpligast med ett relativt fantasilöst paket (hur många karlar har inte fått kalsonger, slipsar och varma tröjor denna söndag??). Jag hör nu inte till den kategori av kvinnor som ägnar en icke föraktfulll tid åt att planera vare sig mitt eller familjens liv. Emellanåt blir detta ett problem skall erkännas, men ibland öppnar det i stället för möjligheten till att bli härligt spontan. I fredags kväll uppenbarade sig min "brist" på att ligga steget före, när jag plötsligt blev medveten om vad det var för dag på söndagen. Inte hade mina söner gjort någon större sak av det heller om jag minns rätt - men det är ju lätt att ta på sig ansvaret för andras "borden" och "komma ihåg" - så detta "borde" jag kanske ha upplyst ynglingarna om lite tidigare. Efter ett hastigt påkommet "krismöte" med två av de fem avkommorna, kom vi fram till att ytterligare en slips i samlingen kanske inte var vad far längtade mest efter.

Det blev något mycket mer än en tummetott!! Det blev en upplevelse som hela familjen fick del av, och resulterade i en mycket nöjd och varmt uppmärksammad pappa. Vi (läs modern...) fixade iordning en utflyktskorg med wraps fyllda med kyckling- och laxröra. Visserligen höll jag på att gå i taket fler än en gång inför mina söners synnerliga slöa inställning till "att hjälpa till", men hade ändå bestämt mig för att inte låta den känslan ta över helt och hållet. Söner, pappan, hunden och fikakorgen stuvades in i bilen, och fadern blev försedd med ögonbindel. Det skulle ju bli en överraskning! Jag styrde bilen mot ett utflyktsmål i kommunen där jag var ganska säker på att maken aldrig varit. Detta hemlighetsmakeri bidrog dock till att mannen var lite lätt illamående när vi gick ur bilen... Men en hyfsat rask promenad i en stretande uppförsbacke rådde viss bot på detta.

Familjen njöt i fulla drag uppe på en fantastiskt vacker utsiktsplats i vår vackra bygd. Den heter Hissneklint och är en hög klippavsats där man har milsvidd utsikt över den slingrande sjön Åsunden. Solen lyste med sin frånvaro, men även regnet höll sig undan denna söndagsförmiddag - så vi hade det riktigt härligt där uppe på toppen. Och JA - fadern kände sig verkligen uppskattad, vilket hade varit svårt att ersätta med några kalsonger i världen!! "Friluftsliv - dä ä hans liv dä se"!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I de mer södra delarna av vårt rike ligger en by med månghundrade år på nacken. Kyrkan är så pass gammal att den faktiskt var katolsk i flera hundra år. Med en tämligen lyckad frenesi försökte välvilliga protestanter att gnugga bort det katolska...

    Visst ser det skumt ut? Welwette till vänster och Wossna till höger. Dotter och mor. Mina träningskompisar      WELWETTE WOSSNA   12/3 Idag blir det en promenad på ca 1 km. 12/3 Denna dag får min gamla trostjänare nog bara s...

  Såhär såg det faktiskt ut 2010 den 28 mars hemma! Fortfarande en hel del snö, och en 5-årig Welwette. Hon är bra mycket vitare nu, två år senare..   Omstart och nystart Det var verkligen inte igår jag tog mig tid att skriva i min blogg. Jag...

  Det är så länge sedan jag laddade upp nya bilder att jag får leta efter "vad som helst" nu ;-). Mina minneskort är dock sprängdfyllda, så jag har en hel massa timmar att se fram emot av redigering osv. Riktigt kul, men övermäktigt för tillfället...

  HÖST :-)!! Eller, kanske inte riktigt så utrycksfull smily... Mörkret smyger sig på i en makalös hastighet! Jag förstår inte riktigt att det faktiskt är exakt samma procedur varje år! Har alltså redan glömt 2010...   Men VILKEN höst det ha...