Det är egentligen inte klokt så bra man kan ha det! När våren bestämmer sig för att hosta igång riktigt ordentligt så prickas dessutom påskhelgen in! Och en annan är ledig   !!!

Både igår och idag har jag börjat dagarna med en promenix på drygt 5 km. Det är nog det bästa sättet man kan börja en dag på faktiskt! Jag mår så oförskämt bra efter denna lilla gångmarsch, så det blir en riktig rush resten av dagen också faktiskt.

Idag lyckades jag övertala 14:åringen att följa med på en ridtur, jag på Wossna och han på Welwette. Welwette kroknade faktiskt!!! I en av de ganska branta backarna vi har här omkring så tyckte jag att vi skulle trava uppför. Welwette fick mjölksyra i benen, och snubblade ganska otäckt ett par gånger. Vi tog en riktig "snubbelväg" hem som är en skogsstig. Det snubbliga är helt enkelt "spill" från skogsavverkning på en annan plats. Jag förstår inte riktigt vad alla grenar och pinnar gör just där, eftersom det inte har plockats ner träd precis just där stigen går. Men det är å andra sidan mycket man inte förstår... Hur som haver, så var flickorna tvungna att se sig ganska noga för, så Welwette blev dessutom trött i knoppen... Stackars arabflicka   .

Väl hemma kom Welwettes nästa pärs. Jag bestämde nämligen att vi skulle spola av de svettiga hästarna. Wossna är inte heller särskilt förtjust i att bli spolad i iskallt vatten, men hon finner sig dock i det. Welwette höll på en god stund och springa runt mig medan jag lät vattnet rinna framför hennes fötter. Tillslut tröttnade hon dock och lät sig bli spolad och stod faktiskt snällt stilla hela tiden. Trägen vinner säger man ju, och jag brukar vara den som är "mest envis" när det gäller sådana här saker   .

I morgon är det dags igen för lite rolig förbränning!!

/Kicki W

Jag har fått ett nytt kontor... Det är verkligen välbehövligt! Större delen av dagen har gått till att rota bland dammiga pärmar och högar av hemliga papper (=man vet alltså inte vad det är förrän man börjar rota...).

Maken har sitt skrivbord mitt emot numera, men vi har våra kontorsplatser i vår gamla drängstuga numera - så nu ska det väl ÄNTLIGEN bli ordning och reda på (mig) mina papper..!! Välbehövligt, men ACK så svårt det är att hålla på enbart med att organisera... Det är jag tydligen urusel på! Speciellt när datorn står lockande nära och inte är tillstymmelse till att vara snuvig ens   ....

Maken spelade in grabbarna under sin spelning med vår antika videokamera. Men, bild och ljud fastnade. Detta har alltså min bättre hälft hållit på att knacka ner i sin dator samtidigt som jag bläddrar och nyser (damm!). Och då bara MÅSTE man ju tillslut sätta sig vid sin dator, klicka upp Youtube och ägna sig åt musik en liten stund... Här är första klippet!

Här kommer andra klippet:

Mer kommer....

/Kicki

  Så det kan gå... Två dagars (eller en och en halv än så länge..) ledighet har resulterat i att jag har lagt in kort från kamerans minneskort till datorn. Och vad kan man säga? Minnet är URUSELT! Det är nästan pinsamt att jag lyckats glömma helt och hållet att jag gav mig ut för snart 2 månader sedan och fotograferade en klippvägg som då var täckt med en häftig isformation. Och att jag har lyckats glömma att maken tog kort på AHIS årsmöte... Jag kanske ska bli orolig - eller snarare min omgivning   ...

SOM jag låg och kröp i en smutsig snöhög, och SOM jag hade planerat för att "få till" kort på is. Och SÅ FORT det gick att glömma bort att jag över huvud taget tog korten! Det är nästan väl skrämmande! Men, jag kanske inte lägger ovidkommande saker på hårddisken, och mitt arbetsminne är numera ganska liet. Fast å andra sidan så innebar faktiskt detta en mycket glad överaskning! Jag kunde nästan tycka att vissa av korten blev lite häftiga   .

Min "stora" dator har varit krasslig på sistone, så jag har använt mig av min lilla minilaptop. Ungarna är inte nådiga i sina kommentarer när jag sitter med denna dvärgdator i knät, och mannen tycker nog att den får allt för mycket uppmärksamhet också... (host). Och faktum är kanske att det inte går med blixtens hastighet att jobba med den! Men, den är smidig, och jag är ju faktiskt ledig..! Och trots allt så fungerar det ju att lägga in foton och redigera - även om datorn ibland behöver stanna upp och tänka läääänge.

Det är ju lite pinsamt faktiskt, men jag tog med mig kameran på AHIS årsmöte i mars för att föreviga detta. Det gjorde jag även förra årsmötet, och kom plötsligt ihåg att jag inte gjort något av dessa korten - heller... Jag tog med blandade känslor över ordförandeskapet från Göran Eriksson i samband med årets årsmöte, vilket maken alltså förevigade. Det är inte ofta ni kommer få SE mig på denna blogg, men här blir ett av de sällsynta tillfällena:

Trevlig helg!/Kicki

Inte gula påskliljor, men gula kabelekor (eller  hur det nu stavas!!). En söt liten vårblomma är det i alla fall, och som skänker en fantastisk glädje i de dystra dikena. Man skulle nästan kunna se det lite metaforiskt; tillvaron är emellanåt ett kladdigt och dystert dike, men våra liv skapar ändå klargula möjligheter av hopp och framtidstro! Jag gillar gula blommor   .

Idag är det skärtorsdag, och solen värmer omgivningen ganska trevligt faktiskt. Jag har en hel räcka med lediga dagar att se fram emot, och en hel del av den tiden kommer jag tillbringa i sällskap med mina härliga hästar. Två ska ridas och en ska ridas in... Visst kan man rida in en söt liten ponny under en helg..? Skämt åtsido. Jag tänker börja med frihetsdressyr lite mer koncentrerat, och hoppas att jag den vägen kan gå vidare. Det är en otroligt söt liten B-ponny som borde ha blivit inriden för oceaner av tid sedan...! Det är faktiskt ett problem när man "bara" har söner. De växer med blixtens hastighet!!! Poff så är de på tok för långa för att "duga" till hjälpryttare när små B-ponnyer ska ridas in. Men, denna helgen ska jag få tummen ur och göra det på ett litet annat sätt kanske.

Arabdamerna ska också ridas, och jag hoppas att jag kommer igång speciellt på den svarta (numera är hon dock inte så svart   ) flickan. Hon är helt underbar att rida. Men som det smidiga kylskåp jag är, så är faktiskt mitt största problem att bara komma upp i sadeln... Min kära Wossna står väldigt trygg och snäll vid den upphöjning jag använder mig av. Hennes dotter gör det INTE än, utan hjälp av någon "från marken". I helgen skall det tränas minsann!!! På att stå still, och på att inte vara så otroligt otålig med att få komma iväg... Sönerna är inte så noga med just sådana petitesser när de rider... De kan lixom hoppa på "i farten", och nästan tycka det är lite kul... Jag å min sida har svårare att se det komiska i det hela. Så, jag ska som sagt ägna en försvarlig del av helgen till rent och skärt horsemanship   !

Jag önskar alla en trevlig påskhelg!!/Kicki

Nu fuskar jag faktiskt lite... Detta är inte årets kort, men jag misstänker att det kommer se ut exakt såhär ute i markerna till helgen. Jag planerar att tillbringa min påsklediga helg delvis på knä/mage med min Canon i högsta hugg! Kan man få nog av vårbilder?? Nää! Det finns alltid mer att upptäcka :-)!

Våren har rullat in med stormsteg under denna veckan. Det är märkligt så mycket lättare och enklare saker och ting känns, bara för att termometern kryper upp några grader! Visserligen har jag varit trött som en död sill när jag kommit hem efter jobbet, och inte ett jota har blivit uträttat. Men det känns ändå som att det nog kommer BLI möjligt att få lite energi över så småningom. Jag skyller dessutom en synnerligen elak förkylning för att orken inte riktigt vill infinna sig. Nu är jag nästan helt bra (förutom att jag fortfarande är trött), men resten av familjen snorar och nyser fortfarande. Jag ser ju att även mina ynglingar är kraftigt påverkade av samma virus, så då kanske man kan "unna" sig att faktiskt gå lite på knäna när man är kärring...

Påsken i vår familj brukar innebära väldigt mycket "ta det lugnt". Det betyder att vi inte har precis varje minut inbokade, och att vi framför allt stannar kvar hemma. Men nog har jag en plan för varje dag trots allt... Fredagen skall ägnas åt en dator som också har virus (men av annat slag...), lördagen kommer delvis tillbringas tillsammans med mina föräldrar, söndagen kommer jag förmodligen fungera som dressyrdomare för programridning och måndagen KAN innebära en resa till västkusten. Tisdag och onsdag nästa vecka har jag semester :-). En ganska hyfsad påsk såhär långt! Och som sagt, jag tänker ge mig ut med kameran under lämpliga stunder - när de än må inträffa :-).

/Kicki W

    Får man presentera BACKSLICK BOYS! Eller egentligen är det fyra av mina fem söner. Från vänster; Oscar, Linnéa (bonusdotter), David, Eric och Samuel. Lillebror Jacob får kanske vänta något år innan han också kommer med. En liten förfrågan om ifall Samuel spelade i något band (han går musiklinje på Liljeholmens Folkhögskola) resulterade i att brorsorna ÄNTLIGEN började spela ihop sig...!

Så kom då äntligen dagen D, eller kanske snarare kvällen K! Efter en hel del trevande fram och tillbaka där somliga brorsor har tagit uppgiften på större allvar än andra, så var det så dags för uruppförandet. Oscar är en riktigt vass trummis, Eric är ruggigt bra på gitarr. Men de övriga brorsornas instrument är trumpet och fiol... Kanske inte de intsrument man tänker på allra först när det gäller hårdrock ;-). David, som går i 7:an i musikklass, har dock under detta läsåret även lagt gitarr till listan på alla instrument han spelar (fiol, trumpet och trummor...), så han överraskade övriga bröder med att vara riktigt duktig och kunna haka på från början. Samuel har dock inte spelat särskilt mycket gitarr, och fick snabbt lära sig spela elbas - något han kanske inte har övat ihjäl sig på om man ska vara ärlig... För hans huvudinstrument är egentligen trumpet. Inte mycket till likhet med en elbas om man ska vara petig...

Det som började lite hurtigt som ett "javisst - klart vi kan spela", har under resans gång böljat mellan både hopp och förtvivlan. Sångaren i sammanhanget är Samuel, och han gjorde den grymma upptäckten att det krävs synnerligen god simultanförmåga att BÅDE spela och sjunga - SAMTIDIGT. Något som alltså blev ynglingen övermäktigt. Åtm när man bara har 2 månader på sig att öva... Nu vet ju alla som har haft med grabbar att göra någon gång, att de är ganska enkelspåriga och smala i sitt tänk. Jag tror faktiskt att det var modern som kom med en talledank om att de kanske skulle plocka in ytterligare en medlem i brödraskapet. Och varför gå över ån efter vatten..? När Linnéa finns!!! Oscars tjej allstå... Och plötsligt blev det "Sesam öppna dig" - och alla bitar föll på plats!

I gårkväll var det så dags för spelningen. Som alltid när man gör något för första gången så kunde man ha övat lite till, valt andra låtar, förberett bättre osv osv osv. Dessutom var det bara Eric som inte var ordentligt förkyld...  Men petimetrarna och kontrollfreaken brukar vanligtvis fastna i att förbättra i all oändlighet - och kommer aldrig vidare till skarpt läge. Backslick Boys vågade hoppa bungyjump och kasta sig ut i osäkerheten och missarna. OCH DE LYCKADES!!! Alla fem är ruggigt musikaliska, men det är inte alltid en fördel... Men vet nämligen hur det SKA vara, men har kanske inte förmågan att nå dit än. Men de fick ihop det hela, och det med äran i behåll.

Idag är grabbmorsan vansinnigt stolt över sina grabbar - OCH bonusdotter :-)!

Oscar trummor, Samuel bas, Linnéa sång, Eric gitarr och David gitarr.

Nix, det bidde ingen fotoresa idag. Jag har varit förkyld i exakt 1 vecka nu, och det är först idag som jag känner att den börjar ge vika. Tyvärr kommer jag nog inte att kunna dokumentera våren 2011 med foton, då värmen är på stort G. Det innebär att det kommer explodera i markerna, och jag skulle eg. ha velat fotografer just precis denna period när naturen liksom håller andan innan det börjar spira precis överallt. Häftigast var det eg. för ett par veckor sedan när det fortfarande låg lite snö här och var. Men, men. Det lär ju bli vår fler gånger...

Det har verkligen varit en helt underbar helg med tanke på vädret! Visserligen har det faktiskt blåst ganska rejält, men det har varit ljumma vinder för första gången på många månader!.Hästarna är omgivna av en svärm av sin egen päls. Den formligen RASAR av dem, och i vattnet i vattenhinkarna i stallet ligger en fin yta av hår - hela tiden. Det är visserligen skönt när vinterpälsen ryker, men det är helt omöjligt att freda sig för den. Den kryper in i kläderna, i munnen, i ögonen ja faktiskt in i öronen! Piggborsten är det nästan ingen mening  med att använda; två tag så är den genast full med päls :-).

Helgen har annars gått åt till att ladda batterier och försöka bli frisk. Så fort jag har försökt att anstränga mig det minsta lilla fysiskt så har jag fått vila rejält efteråt. Men jag blir åtm återhämtad av mina viloperioder, vilket känns fantastiskt skönt!! Vårförkylningen håller helt klart på att släppa sitt grepp över mig, men under hela veckan har jag varit fruktansvärt hes och febern har åkt lite hiss. Känns skönt att det är "på andra sidan" nu, och veckan som ligger framöver så behöver jag nog mina krafter. Men oavsett nästäppa och hostattacker så är det VÅÅÅÅÅR :-)!!! Vi har till och med mygg i stallet sedan igår...

Det påstås att det växer blåsippor ut i backarna nu. Jag kommer kanske ge mig ut och titta själv i helgen, med kameran i högsta hugg! Dessa rara sippor är fotograferade för 2 år sedan, men är ju trots allt tidlösa. Mina ungar har inte uppvisat några önskningar om att gå utan båd´ strumpor och skor, men väl utan jacka... Jag skyller inte den lilla blålila blomman för det, utan jag känner nog själv en våldsam lust att lägga vinterkläderna på hyllan nu!

Som de ansvarsfulla föräldrar vi är (..!) så försöker vi hjälpa våra små med läxläsning och förhör inför prov. Igår var det maken som kände kallet, och jag satt och lyssnade med ett halvt öra på det hela. Det var yngste sonen 12 år gammal, som ska ha prov idag. Ämnet är människokroppen och det visade sig att det handlade om det mesta om vår lekamen. Det var allt från hur matsmältningen går till, hur immunförsvaret fungerar till att kunna benämna de olika delarna på könsorganen. Det var inte förrän det sista ämnet kom upp som jag spetsade öronen på allvar. För den som inte vet så är jag och maken begåvade med fem söner och noll döttrar. Det gör könsfördelningen i vår familj något sned. Visserligen har son nr tre försett oss med en underbar bonusdotter sedan snart tre år och äldste har haft ett längre förhållande med en söt tjej - men närmare "systrar" än det har inte mina barn kommit.

Så, vad var det då som fick mina öron att anta en spetsigare form? Jo - på det manliga könsorganet benämndes i princip alla synliga delar. Det var nog bara sädesledare som inte syns som min unge skulle ha koll på. Kvinnliga könsorganet består av slida, livmoder och äggstockar... Alltså delar som INTE SYNS! Klarar inte 12-åringar år 2011 av att faktiskt se ett kvinnligt könsorgan (bilden var faktiskt "könlös" där underlivet var bara en övergång mellan två ben för att sedan illustrera de inre organen i genomskärning) och framför allt lära sig att det heter yttre och inre blygdläppar, klitoris och mellangård? Lika självklart som att lära sig om ollon, förhud, penis och pung....

Jag utsatte min lille stackare för säkert pinsamma frågor om han vet hur flickor ser ut (förrutom att han har sett mig naken då... ) mm. Han hanterade dock sin moders plötsliga frispråkighet ganska moget och konstaterade lugnt att han allt visste. Och vad jag kan förstå så är hans lärare mer med sin tid än den lärobok hon använder sig av (är från 2003), och hade på annat sätt fyllt i de luckor som boken lämnar. Men jag kan inte rå för att jag trots allt blev upprörd och nästan uppgiven. Ungarna går i 5:an! Är det inte ganska självklart att även det kvinnliga könsorganet "får synas" förrutom det som direkt hör till barnalstring.... Det borde vara en självklarhet att begära av en modern lärobok idag! Och självklart är det något som även föräldrar behöver prata med sina barn om   !

Jupp, det var "dagens spya"...