Jag vet inte om jag ens VILL påstå att det har "höstat sig till". Men det är ju svårt att bortse från fakta. Denna tiden på året brukar alltid kittla mina tankar på ett alldeles särskilt vis...

Björkarna börjar lite försiktigt skifta till gult. Faktum är att det redan ligger en del gula björklöv på marken runt omkring. Rönnen ser lite härjad ut med sina tunga klasar med rönnbär. Och så ska vi ju inte tala om den ständigt närvarande daggen... Det torkar över huvud taget inte upp ute längre nu! Det är nog så mycket höst det kan bli i dess skälvande inledning. Och inte mig emot egentligen faktiskt. Jag gillar hösten riktigt mycket om jag ska vara ärlig. Det är det medföljande mörkret jag inte riktigt är lika förtjust i... Men det ÄR fantastiskt att hitta hela flockar med kantareller på skogspromenaderna. Det ÄR underbart att kunna ägna sig åt fysisk aktivitet modell något mer ansträngande, utan att få i det närmaste värmeslag. Det Är härligt att kunna se fram emot en ny termin och fortfarande inbilla sig att man kommer hinna med allt som man planerar in (host). Och då har jag inte ens nämt det underbara som kommer ske med alla löv framöver. Denna färgkaskad som är att vänta!! Och luften! Den kristallklara och "höga" luften som känns sprängfylld med syre och möjligheter!

I dessa grandiosa planer som jag i dagarna håller på att smida, ingår en rejäl satsning på mina vackra arabflickor. (Den som inte tycker att Wossna ovan är vacker... - tja, skaffa glasögon - hehe) Jag har fått för mig att jag kommer ut på dressyrbanorna under nästa år nämligen... Det gäller att komma igång innan solen börjar slöa till allt för mycket... Jag har ju ingen ridbana hemma jue, så det blir skogen som får bli den givna träningsbanan ett bra tag framöver. Det känns inte så aktuellt att börja krångla med att lasta mm för att åka till ridklubben - än! Men det kommer, det kommer! Och det kommer när jag tycker mig vara i form (och det gäller ju även hästarna!) nog för att få nytta av dressyrträningar igen! Och vem vet - jag kanske till och med börjar att hoppa lite smått igen...! Kanske...

Sedan ska det hinnas med att avsluta en fortbildning, fördjupning i silversmidets ädla konst (nu fick jag allt till det!), utöka mina träningspass både i intensitet och variation samt lite annat smått och gott! Och skulle jag nu få en hel massa tid över så står ett kök och väntar på att bli ommålat bland annat. Och någon gång ska jag nog försöka sova också faktiskt ;-)! Och sedan är det ju jobbet inte att förglömma!! Och denna hysteri av "att göra" - saker har abslout INGET att göra med att tre ungar flugit ur boet....!! Tror jag...

En gång mor - alltid mor!