Inlägg publicerade under kategorin Hästar

Av Kicki - 3 april 2011 16:38


 

David är på hoppträning på helt underbare Daddys Boy (Twyford My Man x Liv).Bilden är inte ny precis... Året är 2007! David är numera 14 år, och gamle Daddy bor sedan flera år hos ny ägare. Men jag känder för att bli en smula nostalgisk...



 

Nu har det blivit 2008, och David har bytt upp sig en storlek, till C-ponnyn Tips. En herre som vi fortfarande har kvar - men som tyvärr ingen rider på längre.


  Här är det år 2007 och det är Eric som sitter i sadeln på Wossna på hopptävlingar på hemmaklubben. Eric är 15 år på bilden... Tyvärr tyckte han inte att han hann med ridningen på tävlingsnivå när han började på gymnasiet. Men han tar studenten i sommar   ...


      Samma häst (Wossna), men son nr 3 i födelseordning; Oscar. Bilderna är från Sportcupen i Strängnäs 2008 där han deltog bla i "speed". Wossna hade aldrig varit med på någon galopptävling någonsinn - och ännu mindre Oscar. Men fort gick det... Och placerade blev de!

 

Tja, ibland bara "måste" man... Sönerna nr 2, 3 och 4 är det som har tävlingsridit, och det med den äran! Son nr 1 och 5 har visserligen också ridit som barn, men var lika glada när de "slapp" som något äldre. Fast det är en makalös känsla att kunna rida ut med TRE av sina barn, och alla är vassare i sadeln än vad jag är! Åtm när det kommer till fart och hoppning. I dressyr är det nog fortfarande morsan som klår ungarna   .


Annars då? Joo, jag har fått en liten gåva! Men det är tyvärr en mindre välkommen sådan... Maken har nämligen smittat mig med sin förkylning! Idag har det varit mycket nysande och ögonen har fått fnatt med jämna mellanrum (rinner...). Men, jag har lyckats göra håret kortare på tre familjemedlemmar idag trots allt. Ute är det varmt, och inne håller vi på att fullkomligt få värmeslag. Värmepumpen har bestämt sig för att det fortfarande är vinter - en kall sådan tydligen. Tyvärr känns inte värmen ute så väldigt lockande då det dessutom regnar. Men snön försvinner!!


Och i morgon kväll är det silversmides kurs igen   !!!

/Kicki

ANNONS
Av Kicki - 30 mars 2011 16:57

  Favorit i repris... Vet inte hur många gånger jag använt denna bilden i min blogg hittills! Men det börjar bli dags att drömma om årets stordåd! Wossna ox (Luxor ox - Walewska ox) och min son Eric (Allan - Kicki).


Son nr 2 är numera också körkortsinnehavare - från och med idag!!! Supergrattis Eric   ! Samme unge alltså som för några år sedan flög över hindret på bilden ovan. Grabbmorsan kan bara lite torrt konstatera att åren går... Jag är inte så säker på om jag åldras i samma takt som mina barn, men förmodligen. Faktum är att i sommar är de tre äldsta barnen 18 år och där över, en ålder jag tycker JAG nyss befann mig i!! Huva... Det är tur att minstingen är "bara" 12 och fortfarande kan krypa in i famnen på mig och myskramas - eller knosa som vi säger.


Nu är det dock ÄNTLIGEN sommartid. SOM jag har längtat och väntat! Nu börjar det ju faktiskt finnas skuggan av chans till att hinna rida när man kommer hem efter jobbet. Vad mitt vackra skimmelsto Wossna anbelangar, så har hon hunnit bli hela 15 år nu. Inte för att det är en anmärkningsvärd ålder för ett arabiskt fullblod precis, men några större prestationer än de hon redan har gjort i sitt liv kanske inte är att räkna med... Till det krävs både tid och förmåga, och i mitt fall saknas både och! Jag får njuta av en helt underbar träningskompis i stället, som dessutom ger mig underbara skogsturer. Jag skar t.o.m av hennes man i höstas... Ett rent helgerån enligt vissa, men hon blev betydligt prydligare så. Det är dock dags igen nu... Mitt mål är LA dressyr i år, men vi får väl se.


Wossnas dotter fortsätter att växa tydligen... Hon blir faktiskt hela 6 år i år, så någon "bebis" är hon ju faktiskt inte längre. Men HÖG! Jag måste kolla mankhöjden på riktigt i år... Hon ser betydligt högre ut än sin mamma, och hon är ca 157 cm. Och nu är hon "häst" dessutom, inte bara ett rangligt staket. OCH det kan tänkas att jag lyckas övertyga Eric om att han nog ska rida henne lite extra och kanske till och med vara med på Sportcupen i sommar... Då KAN det finnas möjlighet att även Oscar vill vara med - på Wossna   i åtm hoppning, speed och polebending. Vi får väl se. Jag ska se en propp först innan beslut tages i saken!

       Va..? Varför jag inte själv rider...? Kärringar ska inte hoppa - basta! Fast lite dressage kanske funkar.. Som sagt, vi får se! Med sommartid och ljus så blir genomförande av alla planer liiite lättare (hrhm).

ANNONS
Av Kicki - 25 september 2009 08:35

CoolGråterSkämsFoten i munnenRynkar på näsanOskyldigKyssSkrattandeGuld i munTystGladFörvånadTungan uteObestämdFlörtSkrikandes

Nej, jag har ite blivit galen, bara överraskad..

Visserligen är det nästan en månad sedan jag bloggade sist, men JÖSSES vad här händer grejor när man inte är uppdaterad!! Jag var ju bara tvungen att kolla in alla smilisar först :-).


Annars hade jag tänkt att visa upp några kort på mina kära arabdamer. Eftersom jag är lite sen i min reaktion, så har jag inte fattat riktigt än att det blir mörkt BETYDLIGT fortare än vad jag tror. Därför ser färgerna lite märkliga ut, speciellt "den svarta".


      

"Min lilla svarta" Welwette ox, e. Om El Tanam ox, u. Wossna ox född 2005. Ett helt UNDERBART ungsto som är en mycket positiv och samarbetsvillig som tycker det är väldigt kul att få vara med.



        

Och här är mitt älskade arabsto Wossna ox e. Luxor ox, u. Walewska ox, född 1996.

Sanslöst vad mycket kul vi har haft ihop! Det kan inte finnas en häst som passar mig bättre än hon faktiskt. Hon är pigg, cool, trygg, känslig och vänligheten själv. Därmed inte sagt att hon inte kan bli lite "bitchig" emellanåt... Hon är ju trots allt ett sto... Tungan ute


Mer blir det inte idag goda vänner! Men jag lovar att mer kommer.../Kicki W

Av Kicki - 8 december 2008 23:39

Underbar film om fina arabhingstar. Musiken är kanske nååågot påträngande.. Skruva ner volymen och NJUT av bilderna!

Av Kicki - 22 oktober 2008 10:31

...vad hon har VUXIT!

Vi håller ju på fortfarande med vårt evighetsprojekt - stallet... Det som en gång var vårt stall var tidigare en ladugård. Inte den modernaste heller, så takhöjden har det funnits ett och annat att tycka om. Vår ladugård är byggd i en slänt, så i framkanten går marken upp till golvet, och i bakre delen är det ståhöjd under..! Just i ladugårdsdelen är det dock mark under nästan hela, och allt eftersom vi har bilat oss ner genom betången, så har vi förstått att detta golv har gjutits om minst 2 gånger. Vi har inte hunnit/orkat fixa det i sommar heller, så hästarna har fått komma in på logen i väntan på - tja att det ska bli klart. Det lilla kruxet har denna höst dock varit att vi har haft en häst för mycket till antalet platser. En lite snabb ombyggnad för ett par veckor sedan resulterade i att det numera finns fyra spiltor på logen i stället för tre boxar. Och det var då jag upptäckte det! Wossna och hennes 3:åriga dotter Welwette står bredvid varandra, och då ser jag att dottern är nog nästan högre än mamma!! Lilla Welwette, som jag tyckt bara varit en "liten räka" och undrat hur i hela friden någon ska kunna sitta på detta benrangel.


Welwette är fortfarande ett benrangel - men ett högt sådant. Och fortfarande ser Wossna betydligt större ut, men nu kan jag ju tydligt se att det är massan som lilltösen saknar, och inte höjd. Wossna har en längre och kraftfullare hals och är längre i ryggen. Men jag tror nu faktiskt äntligen att det blir "häst" av Welwette också! Hon kommer aldrig att få en längre rygg, och det är ju faktiskt lite arabhästarnas stora problem. Detta med deras korta ryggar - som är helt rastypiskt måste jag tillägga. Men det ÄR problem att hitta sadlar som inte blir för stora i bossorna, så de trycker mot mjukdelar i ryggen i stället för att ligga mot revbenen. Jag hoppas och faktiskt tror att under denna vinter så kommer det ske underverk med min mörka skönet.


Småtöserna har aldrig stått i spilta innan.

Och visst tyckte de att den första kvarten var lite märklig. Ponnyn Roxette började genast att fundera. "Hmmm - det är öppet bakom mig, men hur tar jag mig loss från grimman..?" Det var riktigt roligt att betrakta henne när hon gjorde det ena försöket efter det andra att komma ut. Hon gjorde dock aldrig samma sak två gånger, och tack och lov så testade hon aldrig att kasta sig bakåt. Men hon stod och drog rejält i grimskaftet ändå. Welwette såg mycket konfunderad ut först, men när hon märkte att "shit - jag sitter fast!" så kom hon inte ens på tanken att klura ut några flyktvägar utan stod hur snällt som helst. Hon har dessutom helt förstått vad som gäller, och flyttar på sig som hon aldrig gjort annat, när man vill in till henne. Hon lyfter så snällt varje ben också när jag kommer och mockar hos henne :-). Det är ju så mycket enklare att sköta om hästarna när de står i spilta!! Och dessutom blir de lugnare. De kan inte "flänga omkring" i och följa med allt som sker i stallet, utan måste finna sig i att "inte bry sig". Nu när de kommer in så ser jag tydligt hur speciellt de två unga riktigt slappnar av, och Roxette hinner knappt äta upp sitt hö innan hon står och halvsover. Tidigare har de vandrat omkring i sina boxar och följt med det jag gjort, eller tittat på vad katterna har för sig ;-)... Det verkar med andra ord som det fungerar väldigt bra :-) :-)!!


Och så ska man ju hinna rida också.../Kicki

Av Kicki - 18 oktober 2008 09:22

Det finns bara ett ord - NJUT!


Av Kicki - 13 augusti 2008 13:25

Tugg tugg tugg

Jag har med sonens hjälp börjat lite mer seriöst nu att jobba med mina 3:års ston för att rida in dem. Vi ska snart åka upp till dem nu. Jag har ju som sagt inte tillräckligt med bete att göda hästar en hel sommar, så de är hos goda vänner några kilometer bort. Det blir naturligtvis lite "si och så" med ridandet när de är på det sättet. Men nu har vi i alla fall satt igång. Welwette (arabstoet) och Roxette (welshstoet) har börjat att ha träns med bett i truten. De tycker inte att det är direkt obehagligt, men MYCKET märkligt...


Strategin

Jag plockar alltid bort nosgrimman precis i början när de hästar jag har ridit in ska börja vänja sig vid träns. Jag tycker inte att man ska "klämma till" truten på dem, utan de ska få tugga och prova sig fram. Nästa steg nu är att låta dem få stå och äta en liten ranson havre med betten i munnarna. Vi är ute och promenerar en del bara just nu. Jag vill att de helt och hållet ska acceptera bettet innan jag börjar med att longera. Det ska bara finnas en svårighet i taget. Om inte vädret sätter fler käppar i hjulet nu, så är målet att de ska ha lärt sig kommandona "framåt marsch", "halt", "traaaava", "gaaalopp" till nästa helg. Därefter får det bli sadel på ryggarna. När det fungerar, och de är trygga med det så börjar det spännande arbetet med att "hänga" först på dem, och sedan rida!


Längtar...

Det brukar väl ta ca 1 månad unjefär från det att jag börjar med enkla "bettövningar" till att det börjar bli dax att gå på skogspromenader uppsuttet. Men som sagt - jag har ju inte tillgång till ridhus med mindre än att man lastar hästarna och åker dit. Det tänker jag vänta med tills vi varit i skogen lite. Det är annars mycket lätt att tappa den naturliga framåtbjudningen enligt min mening. Det är inte naturligt för en häst att gå "runt, runt" i en paddock, eller ett ridhus till synes utan mål. Detta gäller nog särskilt welshponnyn... Om hon inte lägger sin ponnyenergi på att vara MED, så blir det såååå mycket jobbigare sedan. Hon är så otroligt trevlig, men har lite bestämda uppfattningar emellanåt om saker, så det gäller nog att lirka förståndigt med henne. Jag tror nämligen att hon blir en riktig superponny!


Ögongodis

Jag sätter in en bild idag på limeglass med jordgubbar, som jag gjorde till en av sönernas konfirmation tidigare i somras. Den ser bara sååå god ut att saliven sprutar bara jag tittar på ett kort... Kanske för att jag vet att den faktiskt är lika god som den ser ut! Ibland är det kul att "krångla till" tillvaron genom att göra lite extra när man lagar mat. Jag ska försöka ta kort på mina små flickor idag också när vi är där. Blir det något vettigt kort, så kan ni garantera att det kommer på denna blogg sinom tid!


Vi hörs!/Kicki

Av Kicki - 21 juli 2008 17:25

Är man trött eller är man trött??

Det har tagit ett tag för mig att förnya lusten att skriva i min blogg faktiskt. Efter att nästan alla mina marsvin förolyckades så gick liksom luften ur. Men som väl är går ju livet trots allt vidare, och för mig gjorde det det med besked! Nu är det måndag eftermiddag, men jag känner att det är inte förrän nu jag börjar vakna till lite. I onsdags åkte jag, mannen och två söner samt en flickvän till en av sönerna, iväg till Strängnäs. Destination Näsbyholm. Där har jag tillbringat fyra dagar i ett sekretariat... Det har varit vansinnigt roligt och vansinnigt jobbigt. Man är som torparfrun - först ur säng och sist i säng.


Ungen red faktiskt!

Jag har ju försökt att motivera sonen till att vara med och hoppa i Näsbyholm, men han har inte tyckt att han hade tid. Han var dock anmäld till polebending (slalom med häst - utan skidor) och speed 400m. Men när han satt i torsdags och tittade på unghästtävlingarna och när de hoppade (tror det var 50 cm) så blev han riktigt taggad. Sagt och gjort, han efteranmälde sig till EN METER....


Hur gick det då?

Själv tog jag mig nästan inte ur sängen i morse... Min rygg har totalt gett upp dessa dagar sittandes på en hård stol i ett litet sekretariat. Jag red faktiskt Lätt B:1, men det gick "åt skogen". Eller, det gick antingen vansinnigt bra eller vansinnigt dåligt! När jag försökte sitta till lite och Wossna "gav igen" så körde det knivar i ryggen så jag tillslut inte kunde hålla tyst! I mellantraven på diagonalen gick det bara inte att sitta ner, vilket fick till följd att Wossna blev EXTREMT stötig!! Jag höll nästan på att flyga ur sadeln när vi kom till spåret igen då hon RIKTIGT körde bogarna i backen... Jag skrek faktiskt till, och sedan bestämde jag mig snabbt för att stryka mig i Lätt A:1....


Ungen fick hålla familjefärgerna högt i stället...

I hoppningen var det likadant som för mig i dressyren. Antingen hoppade hon små hus - eller inte alls! De har ju inte precis tränat ihjäl sig innan dessa tävlingar..... så annat var ju faktiskt inte att vänta. Första hindret kom de i alldeles för mesig galopp till, varpå Wossna naturligtvis stannade. Lite vingligt till andra, och så ytterligare ett stopp. Sedan lossnade det, och "gamla Wossna" kom tillbaka och hoppade med en härlig teknik. Tills de kom till en vattenmatta... Det gick för fort (enligt min unge också faktiskt..) och hästen fick inte tillräckligt med tid på sig att titta till vad det var. Hon la in sin berömda Wossnanit, och i den hastigheten så satt inte ens mitt barn kvar i sadeln... Men det tog han igen i speeden!!! Där blev han placerad femma endast 1.19 sek efter vinnaren!!  Och detta i ett startfält av 21 startande. Han fick tiden 29.47 sek på 400 m, och detta allra första gången både häst och unge är med på något liknande!! I polebending var det ett "förskräckligt" liv på läktaren :-)!! Alla skrek och hundarna fick "spelet" och skällde villt!! Där kom Oscar och knep en fjärdeplats på 26.41 Vinnaren här hade 25.25 (Gratts Jozzan!!!) så de var och nosade i bakhasorna även här! Wossna var TOTALT oberörd av allt oväsen från läktaren!! Hon ägnade inte publiken en blick ens...


Nu ska vi vara värdar en vecka.

Äldste sonens Frankrikefamilj är på besök sedan i lördags och de åker på söndag. Så det är verkligen från det ena till det andra... Men, livet är ju till för att levas sägs det, och det är väl detta som är att leva... Men jag skulle nog allt vilja tillbringa lite mer tid i sadeln ute i skogen....


Trött och nöjd/Kicki

Presentation


Vad en modershjärta kan vara fyllt av.

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Små hälsningar!

Följ bloggen

Följ GRABBMORSAN med Blogkeen
Följ GRABBMORSAN med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se