Tja - f´låt alla ni som inte är hästidioter....! Men det blir en lovsång till hästen idag åsså... Jag har ägnat större delen av förmiddagen åt att städa i marsvinshuset.... :-( Uäkh - inte speciellt roligt. Det är otroligt vad små grisar kan damma ner - med god hjälp av kutterspån. Nu har jag ju inte bara marsvinen i marsvinsrummet, utan min dator och alla mina pärmar/papper också. Så det tar ett tag att gå igenom allt med både dammsugarn och torktrasan. Men det är så himla skönt när det är gjort! De flesta av de små ljuvliga grisarna har fått vara ute på grönbete idag också :-).

Men NU till HÄSTEN med stort H. I eftermiddags var det så dressyrträning med Ulla Wadeborn. Hon är en av de få förunnat att ha hökblick, och se minsta obalans i både min ridning och hästens rörelser. Hon är otroligt trevlig också, men inte på det inställsamma sättet. Det är med andra ord vansinnigt roligt att rida för henne! Eftersom Wossna bor hemma numera, så trodde jag i min enfald att jag skulle ha hyfsat gott om tid att göra iordning osv. Men jösses! Lite små doser av missförstånd kan förvränga den godaste ansats... Det är TUR att man har en snäll och lättlastad häst! Hon har fortfarande kvar sin långa "arabman", och en sådan behöver man ju fläta som en inbakad fläta, om det ska se "vettigt" ut. Det går visserligen betydligt snabbare än att knoppa - men det tar ju trots allt tid. Jag har dock en mycket god vana på det. Någon av ungarna vann ett par mycket snygga och praktiska benlindor på en dressyrtävling. De är kombinerade fleace och elastisk linda i ett. Första hälften är fleace, och sista är elastisk. Toppen bra och det blir toppensnyggt!!

Tja, men flätad man på kusen och med dess fyra ben lindade med vita lindor åkte vi iväg. Jag lastade ur och sadlade med en rasande fart, och var nog uppe i sadeln efter max 7 minuter... Jag hann dock rida fram såpass mycket så det var dax att börja jobba när det blev min tur. Idag var Ulla petigt noga med att Wossna skulle verkligen böja på sina bakben. Jag fick ofta göra halt ur skritt och rygga. Om hon rusade i ryggningen (en av Wossnas favoriter...) så var det bara till att göra halt och sedan fortsätta ryggningen ur halten. Tillslut så föll poletten ner, och hon skenade inte bakåt, men ville väldigt gärna peta ut baken åt höger hela tiden. Ulla förklarade detta med att alternativet att "slippa" böja på bakbenen är nr 1 spring! nr 2 vik ut arslet! Ganska logiskt när man funderar. Hur som haver så började hon så småningom att verkligen böja på sina bakben och som hon växte i halsen som resultat av det!! Ulla kallar det för att hästen blir bred i halsen och växer ut mellan skänklarna (ha - flina lagom ni som inte rider!!). Men det är på pricken så det känns..

Wossna sög tag i bettet med ett sällan skådat stöd! Honär annars expert på att "knäppa av" i nacken och gå som en sjöhäst utan att man känner något i andra änden av tyglarna. Nu låg hon i riktigt ordentligt, och jag kunde ta igenom tygeltagen betydligt mer än vad jag normalt sett kan. I början sänkte hon, sin vana trogen, ryggen när jag ändrade på något. Men efter ett tag så var hon helt med på noterna och hade en helt annan balans! Vilken känsla!! "Nuuu börjar hon gå på tygeln hörru" kom det kvittrande från ridhushörnan... Vafals.. Hon går väl "alltid" på tygeln... Men om det är detta som petUlla menar med att "gå på tygeln" så måste jag nog erkänna att min häst ofta får gå med krökt nacke och nöja sig med det... Ulla påpekar både nu och då att det är fullständigt ointressant hur hästen har sitt huvud. Det viktiga är hur den jobbar genom ryggen och med sina bakben. Araber ÄR väldigt smidiga, och kan BÅDE kröka på nacken och sänka ryggen samtidigt. De små skymtar jag lyckades uppfatta när jag svävade förbi spegeln i ridhuset var uppmuntrande :-)! VILKA benlyft! Och VILKEN energi! Jag fick galoppera lite i förvänd galopp också, just för att hitta det där "lilla extra" i bakbensaktivitet. Trots att jag ändå har ridit ganska mycket nu i vår, och att Wossna har gått flera lektioner i veckan, så har hon ändå inte den rätta konditionen och muskelstyrkan. Hon orkade inte att galoppera så särskilt länge "med krökta bakben" utan bröt av ideligen. Men det var inte så myket att säga om.... Kanske att skogsridningen igår också satt kvar som ett litet minne i en och annan muskel på henne.

Jag skulle så gärna vilja komma ut och tävla lite i dressyr innan sommaren blommar ut för fullt. Men om jag bara precis börjat få min häst på tygeln så kanske det inte är så mycket att tänka på ;-)... Skämt åtsido. Jag tänker inte ge mig ut förrän jag har bland tätstriden att göra. Vare sig Wossna eller jag behöver komma ut för att "träna". Vi har ganska god tävlingsvana både hon och jag, så när jag väl åker ut så är det i så fall för att TÄVLA! Är utvecklingen såhär god så kommer jag definitivt att plocka med mig min prickiga skimmel till Sportcupen i sommar! Flugskimmel är för övrigt den fulaste färg jag vet... Så det är klart att mitt kära sto ska vara en sådan! De ser nästan alltid "dammiga" ut, och man kan bara glömma att få någon glans! Jag har dock sett en flugskimmel en gång som var nästan rosa! DET var läckert! Hur som haver. Mitt underbara sto gick lika lugnt in i transporten när vi skulle åka hem som hon gjorde när vi åkte dit. Det är svårt att tro att samma häst faktiskt varit med om en bilolycka där både bil och transport blev bara skrot...

En gång hästtjej - alltid hästtjej!!/Kicki

 

Kicki

22 april 2008 14:24

UNDERBAR läsning (som vanligt)!! Tack för alla härliga skratt och vad roligt med så härlig framgång på dressyrträningen! Hoppas ni åker till SPORTCUPEN iaf.
Kraaaaaaaam

http://www.aagrenarabians.com

 

Linda

22 april 2008 15:37

Härligt att läsa Kicki! O klart du ska va med på Sportcupen, snälla!!! Vänta inte tills allt är perfekt, för det blir det aldrig.. man höjer ribban hela tiden. Men det är härligt när de är på tygeln! ;-)

Och jag vet PRECIS hur oförskämt lätt "vissa" har för att sänka ryggen oavsett form...

 

Kicki W

22 april 2008 16:07

Jag är tillräckligt gammal (nu kom det åter igen!) för att inse att det aldrig blir helt perfekt...! Jaa - araber och deras ryggar... Finns nog bara ett att säga om det.. =SUCK!

Tro mig, Sportcupen kommer allt närmare, inte bara i tid!

;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I de mer södra delarna av vårt rike ligger en by med månghundrade år på nacken. Kyrkan är så pass gammal att den faktiskt var katolsk i flera hundra år. Med en tämligen lyckad frenesi försökte välvilliga protestanter att gnugga bort det katolska...

    Visst ser det skumt ut? Welwette till vänster och Wossna till höger. Dotter och mor. Mina träningskompisar      WELWETTE WOSSNA   12/3 Idag blir det en promenad på ca 1 km. 12/3 Denna dag får min gamla trostjänare nog bara s...

  Såhär såg det faktiskt ut 2010 den 28 mars hemma! Fortfarande en hel del snö, och en 5-årig Welwette. Hon är bra mycket vitare nu, två år senare..   Omstart och nystart Det var verkligen inte igår jag tog mig tid att skriva i min blogg. Jag...

  Det är så länge sedan jag laddade upp nya bilder att jag får leta efter "vad som helst" nu ;-). Mina minneskort är dock sprängdfyllda, så jag har en hel massa timmar att se fram emot av redigering osv. Riktigt kul, men övermäktigt för tillfället...

  HÖST :-)!! Eller, kanske inte riktigt så utrycksfull smily... Mörkret smyger sig på i en makalös hastighet! Jag förstår inte riktigt att det faktiskt är exakt samma procedur varje år! Har alltså redan glömt 2010...   Men VILKEN höst det ha...