Ett litet foto först på mina tappra hjältar efter att de tillslut kommit hem. Bilden är tagen utanför vår grind. Möra ben och ömmande axlar var något genomgående, men trots allt var humöret på topp. Efter att ha legat en stund i våra soffor tillsmmans med de yngsta sönerna och tittat på någon tecknad film, var de "på banan" igen. Ingen verkar ha blivit allt för avskräckt inför att bestiga Sveriges högsta topp!

Dagen för min del har annars varit av karaktären "kunde varit utan". Den har med andra ord inte tillfört speciellt mycket om man bara ser till min egen prestation. Jag har verkligen inte haft lust till någonting! Det är inte roligt med sådana dagar - de är så fullständigt bortslösade! Om jag sätter mig och tänker på vad jag kunde (borde?) ha gjort är risken stor för depression...

Båda bilarna är dock numera "fit for fight", vilket alltid är något att glädjas över! Men regnandet kan man verkligen vara utan vid det här laget! Och ÄNDÅ är inte min familj drabbade ett dugg egentligen. Det är bara så vansinnigt trist med allt blött. Jag ska nog försöka leta reda på någon form av krage på mig själv, så jag kan ta i den i morgon.

Grisarna har fått vara ute idag också faktiskt. Vi la helt enkelt ett stort plastskynke över hagarna, så de har nog inte blivit blöta tror jag. Det märker jag säkert när jag tar in dem om en liten stund..

Bättre mod i morgon hoppas jag!/Kicki