Det har varit en ganska intensiv helg för familjens del. Näst äldste sonen fyllde 16 i lördags, och planen var att mina föräldrar skulle dyka upp på eftermiddagen för att fira främst honom, men också lilla mig. Lämpligt nog så ordnade SMHI med lite kursändring. Stormvarning hade gått ut, och då vi bor på landet kan sådana meddelanden ha sina sidor. Och jovisst, strömmen försvann helt planenligt relativt tidigt på lördagsmorgonen. Vi hade dock (eller MANNEN hade..!) bunkrat upp med vattendunkar för att klara de första ellösa timmarna. Men både när Gudrun och Per drog förbi runt våra knutar så orsakade de ganska stor förödelse både i skogen och på vägarna. Därför ansåg vi att det inte var lämpligt att utsätta mina kära föräldrar för risken att få en välvuxen tall i skallen på väg till oss. Själva var de av samma övertygelse. El kan man klara sig utan faktiskt här på landet! Vi har både järnspis i köket och eldstäder i de flesta av rummen. Toan "fungerar" ifall man nu har vatten att "spola" med. När Per hälsade på så tog vi vattnet från ån som rinner en bit bort. Visserligen bajsbrunt till färgen, men det liksom harminierar med toaletten... Vi drog ner på tempot BETYDLIGT eftersom vi förberedde oss på åtminstone ett par dygns primitivare leverne. Men - det började blinka i lamporna redan vid middagstid! Visst det BLÅSTE rejält, men att kalla det för storm...? Kan man lita på SMHI??

Jag har haft semester i dagarna tu! Planen var att få undan en hel del pappersarbete som börjar bli väldigt påträngande. Egentligen var min plan att med brådstörtat mod ge mig i kast med uppgiften redan i lördags. Men jag vaknade till ackompanjemanget av en dundrande huvudvärk, så att efter ha uppvaktat sonen "på sängen" med skönsjunande sång och paket, så styrde jag mina steg rakt mot sängen igen. Det är Ipren, kaffe och sömn som gäller när min huvudvärk slår till! Så där "rök" den dagen. Söndagen hade jag en hel del att styra med. Skura marsvinslådor, skjutsa barn till och från kompisar, handla, duscha och så tillslut med makens hjälp laga lite festmat. Mina föräldrar kom på söndagen i stället. Så där rök egentligen den dagen också... Jag har flyttat på mina pappershögar och börjat att sortera. Men det går väääldigt trögt... Jag har helt klart överskattat min förmåga här. Dessutom så har jag på något märkligt vis haft mycket svårt att finna ett bra system för mitt sorteringsarbete. Det medför att jag går igenom samma högar flera gånger... Kan man egentligen lita på sig själv...?

Denna dag har jag haft mitt andra besök hos sjukgymnasten. Jag har verkligen försökt att vara "duktig kicka" och gjort min övning. Kanske att jag har "missat" någon dag, men i det stora  hela har jag faktiskt verkligen varit duktig. Jag fick prova på två nya övningar som skulle öka intensiteten i muskelbyggarjobbet. Det var inga avancerade övningar alls på min ära! Jag tycker nog att jag egentligen är ganska stark i mina muskler, men jag fick veta att det var "fel" muskler... Dessutom kan de bidra till att dra isär diverse leder när jag nu är så otroligt rörlig som jag påstås vara. Det är de små fina men ack så kännbara musklerna som håller ihop det hela som behöver tränas. "Dra in naveln" samtidigt som man höjer höfterna, allt medan man ligger på rygg. Hur svårt kan det vara? Inge särskilt faktiskt. Men när jag var färdig hos den säkert mycket kompetente gymnasten för sjuka, så hade jag rejält ont i ryggen! Det kändes som en böld hade vuxit ut! Men det "ska" tydligen vara så - ett tecken på att jag verkligen jobbat med rätt muskler... Kan man verkligen lita på sjukgymnaster???!

Över huvud taget; "vem i hela världen kan man lita på?". Det är den stora frågan som jag tar med mig ner i sänghalmen i kväll. Och vad ni än gör - lita inte på MIG!

Sarkasmens utövare../Kicki