POPPYS HUBERT till salu! En liten goding på fyra veckor.

Usch och fy!! Jag mår nästan illa när jag tänker på hur fort tiden rusar iväg. En hel sommar har passerat, och nu återstår bara väntan på nästa... Med stormande kliv forserar dagarna fram, och ungarna börjar skolan igen. Pratade med en kompis på telefon idag, och hon befann sig mitt i svampskogen! Jag har ännu inte lyckats komma iväg dit... Denna helg har varit av sorten swooop! Den har bara swischat förbi med andra ord.

Denna dag har helt och hållet styrts av att Daddys Boy ska åka. Jag ägnade en försvarlig del av förmiddagen åt att leta efter hans vintertäcke! Det är uppslukat av underjorden helt enkelt. Jag hittade annars täcken som jag för länge sedan glömt att vi har. Jag och näst yngste sonen fick bevittna när en kattunge föddes under tiden vi var i stallet. Katterna hade samlats runt matskålen när en av dem började bete sig mycket märkligt. Hon vinglade till och såg först ut som om hon var förgiftad. Tillslut slängde hon sig på rygg och - PLUPP - kom det ut en kattunge! Man måste ju fundera lite över hur sådana djur egentligen fungerar... Hade hon verkligen trott att hon skulle hinna äta lite först innan hon hängav sig åt födandet?

Nu är Daddy inte längre vår... Iväg kom de tillslut, och två mycket förväntansfulla små flickor tyckte det var ganska onödigt att vi skulle dricka kaffe ;-) De ville hem så fort som möjligt! Men kör man över 25 mil för att köpa häst så gör det ju inget om man tar det lite lugnt och får ner en bit innan motsvarande resa åt motsatta hållet påbörjas. Jag har fått besked att allt gått mycket bra, och att gamla Daddy var lugn som en filbunke när de kom fram. Fann sig snabbt bland de nya hästarna - skönt!

Jag har fotat marsvin på eftermiddagen. Jag höll på att knäckas tillslut, men jag lyckades få alla bebisar som bor kvar att fastna på kort. Särskilt en höll på att få mig fullständigt GALEN! Han kunde bara inte sitta still... Jag är alltid ensam när jag fotar mina grisar. Det är bäst så. Jag blir otroligt frustrerad när någon ska "hjälpa mig" och inte riktigt vet hur eller har den rätta tajmingen. Då är det bättre att vara galen i sin ensamhet... Jag har inte laddat upp dem på "Blogga gratis" än, men gör nog det under veckan.

Ny vecka - nya uppgifter/Kicki

Idag var det arla morgon för mig... Jag hade egentligen tänkt mig en härlig sovmorgon och att succesivt "jogga igång" dagen allt eftersom. Detta krossade dock maken ganska effektivt i går. Det gick då upp för mig att han planerade en tur till Linköping tillsammans med tonåringar tu. I vanliga fall hade de fått klara sig fullständigt själva. Jag är inte typen som kravlar upp en halvtimme före alla andra för att stå och bre mackor och koka kaffe till andra som ska iväg... Nej, orsaken var betydligt mer av praktisk natur. Jag hade ett betydande intresse av att saker och ting skedde på ett tryggt och säkert sätt.

Mina söta grisar har fått bo i hästtransporten sedan vi kom hem från Öland i onsdags kväll. Orsaken är helt enkelt att vi inte hunnit flytta ut de ganska tunga skåpen med lådor i innan mörkrets inbrott. Resan till Linköping krävde hästtransport! Men inte för att förflytta ädla djur i - nej, nej, nej! Visserligen hästkrafter, men av betydligt bullrigare och mer illaluktande sort. Maken och sönerna skulle iväg och åka trial! Det är alltså en slags motorcykel som man kanar omkring med i skogen. Inte som fartdårar som motorcross, utan just KANA! Man hoppar bland stenar och stubbar, och klättrar där det borde vara omöjligt att ta sig fram med en motorcykel.

Marsvinen behövde helt enkelt flytta ut! Jag fixade ihop deras utehagar och med en av sönernas hjälp förflyttades de små liven ut på gröngräset. De blir helt ÖVERLYCKLIGA när de får komma ut och käka gräs! Jag har försökt att unna dem denna lycka så mycket det har gått denna regniga sommar.

Så fort nämnd hästtransport väl var hemma igen så var det min tur att åka iväg. Men jag skulle verkligen ha HÄST i den. Vår kära Tips skulle åka hem idag. Han har varit uthyrd hela sommaren till två familjer. De har bara älskat honom, och han har troligtvis mått som en prins. När Tips var installerad hemma, och han sprang omkring i vår hage och ropade efter kompisar, åt vi middag. Det var min förträfflige make som ordnat med grillad lax (i ugn). Gott! Sedan bar det iväg igen. Två andra söner hoppade i ridkläder och åkte tillsammans med mig upp till våra andra hästar. Mitt sto Wossna och vår lille welshponny Daddys Boy skulle hem. Sönerna fick rida hem dem. I morgon åker Daddy...... Nu är det bara mina två 2-års ston som går kvar i sommarhagen (visserligen tillsammans med väninnans alla hästar!) - så hösten ÄR nog här på allvar nu. På onsdag börjar skolan...

Har det varit sommar i år?/Kicki

Fortsatt jobb idag. Visserligen har jag haft en ganska lång semester, men man blir lite fundersam... Jag hade förväntat mig "häcken full" idag när jag tittade på min besökslista på morgonen. Första hade visserligen ringt återbud dagen innan, men förutom det så var det TRE som "bara" uteblev. Eftersom jag har samtalstid i 45 minuter så blir det en ganska försvarlig del av min arbetsdag när tre inte kommer. Det blir lite "hack i skivan" då jag inte riktigt kan planera in något annat med så kort varsel som bara tar 45 minuter. Jag har ju inga väldiga högar av papper heller att ta mig an eftersom jag som sagt precis kommit tillbaka från semestern.

Desto trevligare var det på kvällen i stället! En väninna ringde upp mig för ett par dagar sedan och undrade om jag kunde följa med henne och vara "expertråd". Hon har nämligen kommit på den alldeles lysande idén att köpa häst! Vi hade en mycket trevlig fredagskväll i ett mycket exklusivt stall. För er som inte vet kan jag berätta att det "kryllar" av slott och stora gårdar runt Linköping. Det var vid ett av dessa som hästen var uppstallad. Man blir bara sååå sjuk när man kommer in i ett ljust, välplanerat och mycket smakfullt inrett stall. Det är annat än vårat "logstall" det..! Hästen synades i sömmarna och reds fram och tillbaka, fram och tillbaka. Oavsett om det blir ett köp eller inte så hade vi det mycket trevligt! Härliga människor med mycket humor, men ändå grundat i ett seriöst intresse av HÄST. Då har åtminstone jag roligt :-)

Kvällen avslutade "som vanligt" - jag somnade i soffan...

MÅSTE få ordning på min TV-störning.../Kicki

Tillbaka idag från semestern. Inget var sig olikt, och datorn väntade tålmodigt på mig. Personalkontoret har trasslat till det lite med mitt schema, men inte värre än att de får trassla tillbaka det igen. Träffade lite kollegor också - annars för jag en ganska tyst och tillbakadragen tillvaro. Kuratorsmottagningen är inte i samma lokaler som övriga Vårdcentralen, och för det mesta uppfattar jag nog det som positivt. Åtminstone tycker min patienter oftast att det är skönt att inte behöva sitta i samma väntrum som "alla andra". Men det kan bli lite ensamt också...

Bilden får symbolisera den ständiga resan mot nya mål. Vägen är skymd dessutom - vilket jag tycker att den är för det mesta. Jag börjar uppnå den ålder då jag mindre och mindre uppskattar "spänningen runt hörnet", men har på ett annat sätt kanske resignerat. Det är bara så. Kortet får som sagt visualisera denna konflikt.

Behöver nog sova lite inför morgondagens "tillbaka till verkligheten"./Kicki

Öland ÄR verkligen solen och vindarnas ö! Maken och jag tog de två mindre barnen (8 och 10 år) på en liten biltur från Djupvik till Äleklinta och tillbaka. Med kameran i högsta hugg slängde jag mig ut i vildmarken och fotade för glatta livet. Tonårssönerna åkte moped i stället...

Hela familjen åkte också till Källa för att fajtas på crosscart banan där. Tonårssönerna hade bestämt sig för att "krossa morsan" men av det blevo inget! Jag körde snöpligt nog om två av dem i stället... Den tredje fick redan från start ett ointaget försprång då hans crosscart helt enkelt startades betydligt tidigare än min! Jag fick dock inte fullfölja mina heat eftersom bensinen tog slut (...)! Det resulterade dock i att maken förhandlade sig till fria glassar till hela familjen.

Middag intogs på Madesjö strutsfarm tror jag det heter. Dagens rätt var kort och gott strutsstek - gudomligt gott! Men eftersom vi vände hela "tivolit" hemåt denna afton fick vi ändå stanna till på Statoil i Målilla för att fylla på med mer föda i våra magar. Vi sladdade in där 5 minuter innan de stängde...

Skönt ändå att vara hemma igen!/Kicki

Dagen idag var inplanerad att tillbringas på Böda Kronocamping, vilket vi också gjorde. SMHI (som jag verkligen tappat förtroendet för denna sommar!) hade utlovat sol från i princip en målnfri himmel. De höll inte löftet! När vi huttrat tillräckligt länge tog vi och packade ihop och åkte hem. Näst yngste sonen utnyttjade strandvistelsen förståndigt och badade i princip hela tiden vi var där. De andra fyra gjorde pliktskyldiga visiter i böljorna. Själv låg jag på betryggande avstånd från vågorna! På något märkligt sätt blev vi alla rejält solbrända i alla fall - mycket märkligt! Det bara MÅSTE vara så att den kritvita sanden hjälper de stackars solstrålar som lyckades tränga sig förbi den kompakta molntäcket, att färga sina soltörstande fans.

På hemvägen inköptes rökt fisk i hamnen i Sandvik samt potatis från "bonden i byn". Det blev en riktig gormémiddag och samtliga Westerdahlningar smörjde kråset rejält! Detta är verkligen Öland!

Mätt och trots allt belåten!/Kicki

Dagen började med att leta efter vovve... Vår 9 år gamla colliehane Kasper fick nog av spektaklet när vi anlände sent i natt till stugan. Han bara drog! Plötsligt fanns inte Kasper att finna någon stans... Hans lille kompis, shetland sheepdoghanen Affe, hade dock inte följt med utan hängde oss troget i hälarna i stället. Ni som varit på Öland i mitten av augusti VET hur mörkt det är där när månen inte lyser upp. Hunden var och förblev borta, och vi fick lägga oss och hoppas på att han skulle komma tillbaka. Polis kontaktades. Det tog inte mer än max 15 minuter så ringer telefonen. En sommargranne tre buskar bort (nåja - 3 km) talade om att en stor collie med svart päls låg och flämtade vid deras veranda. Vi åkte och hämtade vår rymling. Han var märkbart lugn och lätthanterlig under återstoden av dagen. Helt utpumpad med andra ord! Han hade setts över en mil ifrån där vi har stugan. Har man inte bekymmer så skaffar man sig...

Marsvinen hystades ut på den angränsande ängen, och började genast med att bearbeta alla örter de kunde finna på. När jag plockade in alla lurviga djur på kvällskvisten kunde jag lite trött konstatera att jag totalt glömt bort hur mycket KARDBORRAR det finns på Öland!!! Hundarna ser inte kloka ut!

Eftermiddagen åkte vi till Byrum Sandvik och solade och badade. Vi hade några härliga timmar i den varma sanden. Jag försökte koncentrera mig på en pocket av Liza Marklund som jag hittade i vår bokhylla innan vi åkte till Öland. Jag lyckades dock inte riktigt tränga mig igenom allt ordbajseri för att fångas av storyn, så jag gav tillslut upp. Jag har precis avslutat en bok av Stieg Larsson "Flickan som lekte med elden" som totalt har uppslukat mig - så det kanske var lite orättvist mot Liza. Jag läste tidningen "Lantliv" i stället!

Tillbaka till stugan så gick maken och jag tillslut till stranden efter att vi packat ner de två minsta i sängarna. Vi hade en flaska vitt vin med oss, och satte oss på de ännu ljumma stenarna och tittade upp i skyn. Triljoner stjärnor blinkade tillbaka mot oss, och himlavalvet klövs då och då av stjärnfall. Augusti är stjärnfallens tid, och vill man uppleva lite romantik på det där sättet "de gör på film" är det helt rätt tid att sitta och kura under det oändligt stora. Havet kluckade harmoniskt, och luften var tillräckligt varm för att det skulle vara behagligt. Det var så man kunde bli kär på nytt - i samma karl! Fast jag är redan kär i honom, och har varit det i 20 år nu...

Åk till Öland!/Kicki