Min dag började i ridhuset! Eller, jag vaknade givetvis hemma! Men sedan släntrade jag snabbt iväg till ridhuset. De som hade stalljouren hade inte hunnit ta ut alla hästar, så både Tips och Wossna stod inne. Det betydde att jag snabbt bestämde mig för att rida även Tips! Det är ganska länge sedan jag gjorde det, och jag var LYCKLIG när jag ridit färdigt på honom. Tips är en C-ponny som bara mäter 134 cm över havet. Men han är väldigt viktbärande och stadig, och känns mer som att rida stor häst än en ponny! Han gjorde till slut sitt bästa, och jag var riktigt nöjd med honom.

Efter Tips var det Wossnas tur. Jag upptäckte samma sekund som jag satte mig på hennes rygg den stora fördelen av att faktiskt rida en liten ponny innan. Wossna verkade nämligen otroligt stor plötsligt :-). Hon mäter annars ca 156 cm i mankhöjd, och är alltså ganska lien för att räknas som "stor häst". Jag var tillslut mycket nöjd med henne också. Bland annat så minskade jag traven REJÄLT så hon nästan piafferade på stället. Hon hade verkligen energi i steget, och verkade tycka det vara roligt att jag gjorde något annat än "det gamla vanliga" öppna, minska/öka volterna i diverse gångarter samt lit annat tänjande och böjande.

En liten tur till Konsum efter ridningen, och sedan bar det iväg hem. Där väntade lite marsvinslådor att bli rena, och sedan var det duschen som gällde! Mina föräldrar kom till kl. 20 och då var maten faktiskt färdig! Vi åt köttfondue (eller hur det stavas...!) med ägg, sill och potatis till. Vi blev alla mätta och goa, och hade GOD tid på oss innan vi skulle bege oss till kyrkan. Klockan 23 var det så midnattsmässa, och vår son nr. 3 skulle alltså döpas! Det var otroligt högtidligt och fint alltsammans. Alla konfirmander var ditkommenderade, och några flickor ett par rader bakom oss fann hela gudstjänsten otroligt uppmuntrande tydligen, då de fnissade konstant i EN TIMMES TID! Just då kändes det som en välsignelse att jag bara fått söner...

Dopet var väldigt stämningsfullt och jag tyckte nog att prästen gjorde det till ett mycket personligt tillfälle för de båda dopkandidaterna. Jag har faktiskt aldrig varit med om "vuxendop" i Svenska kyrkan förut, utan det har varit i frikyrkan som jag har varit. Inga av våra barn är barndöpta då vi tycker att de ska få avgöra en sådan sak själva. Därför är det ju extra roligt när den snart 15-årige sonen faktiskt alldeles själv har kommit fram till att han vill vara döpt. Gudstjänsten var klar på en timme, så 00.20 var vi tillbaka hemma igen. Tio minuter senare låg jag i sängen ;-)

Burr FY vad kallt det har blivit!/Kicki

Bilden föreställer sönerna nr. 2 och 3 för några år sedan på en dressyrtävling. Det var deras första dressyrtävling, vilket var en kvalomgång i div III dressyr. Sonen som sitter på den UNDERBARE Daddys Boy blev 2:a i klassen, och sonen bredvid blev 3:a. Det är inte utan att ett modershjärta fylls av nostalgi...

Idag har jag varit med son nr. 4 på hoppträning. Äntligen har jag letat reda på pelhambettet, och sonen hoppade med detta för första gången. Tips gick så otroligt fint, och sonen log större och större för varje gång han hoppade. Tillslut släppte han båda tyglarn efter att ha hoppat sista hindret i en omgåg, och sträckte armarna rakt upp och gjorde segertecknet. Han fick viss support från oss morsor på läktaren, men han gjorde bara så en gång ;-)...

Direkt efter hoppningen hade jag en kurs för grönt kort. Alla som tävlar inom Ridsportsförbundets tävlingar måste ta "grönt kort" för att visa att man känner till Tävlingsreglementet, från och med när man fyllt 13 år. Innan dess räcker det med att en förälder har "grönt kort". Under tiden pysslade sonen om sin ponny. När han var färdig med det så lekte han en stund med en annan kille som också varit med på hoppträningen. På vägen hem så riktigt bubblade det om honom så glad var han! Det var så härligt att se hans stora lycka, och han talade om gång på gång hur underbart roligt det hade varit att hoppa idag :-)! Tänk om det kan få vara så enkelt som att ett byte av bett gör "hela skillnaden"!? Men, som luttrad mor har jag lite svårt att tro på en så enkel lösning, men det kan ju helt klart vara den lilla skillnaden som behövs för att sonen ska komma vidare.

Jag har städat ur de tre stora marsvinslådorna jag har som heter "Dilling" och är inköpta på IKEA. Egentligen tycker jag inte alls om dem, för de är väldigt bökiga att skura. Men de är bra att ha marsvin i... Jag ska ta fler lådor i morgon. Då har jag också tänkt att jag ska ta mig en liten ridtur själv också. Det blir nog tyvärr ingen skogstur som annars var planerat pga all is på vägarna. Sedan blir det dop! Son nr. 3 går och läser för att konfirmera sig. Ingen av våra barn är barndöpta, så för att kunna få konfirmera sig i Svenska kyrkan så krävs det ett dop först. Detta har han valt helt och hållet själv, och vi blev kanske lite förvånade att han faktiskt tagit det steget. Men, det var ju å andra sidan vårt syfte med att inte döpa ungarna som små. De skulle få bestämma det själva! Det ska bli väldigt roligt och lite högtidligt. Det finns egentligen bara ett MEN. Dopet är kl. 23.00 i morgonkväll...! Det blir sk. midnattsmässa till påskdagen, och det kan ju kanske vara stilfullt. Men vi har stalljouren morgonen efter...!

GLAD PÅSK!/Kicki